Novaland – Vietnams Evergrande?

Novaland är ett av Vietnams största fastighetsbolag sett till marknadsandelar, men fram till nyligen, även ett av de största sett till börsvärde. Bolaget grundades 1992 under namnet Thanh Nhon Company (länk fastighetsspecial). Fastighetsbolaget var tidiga med att söka kapital utanför landets gränser (länka Novaland Singapore 2018). Redan 2018 listade Novaland konvertibla företagsobligationer på SGX (Singapore Exchange), vilket blev den första vietnamesiska konvertibla företagsobligationerna som listats utomland på 6 år. Sedan dess har Novaland utfärdat företagsobligationer flertalet omgångar i storleksordningen $150-300 miljoner dollar. 

Den konvertibla obligationen som listades 2018 är nu ett av de mest intressanta obligationerna i närtid då den förfaller 2023 och timingen kunde inte har varit sämre. Villkoren sattes till en konverteringskurs på VND 74.750/ aktie med en kupong på 5.5% som betalas ut halvårsvis och en yield to maturity på 6.25%. Hade obligationen löpt ut i mitten av 2021 hade det inte varit ett problem då aktien handlades på All time high i juli det året på VND 94.360 / aktie. Sedan dess har pandemin upphört, inflationen börjat rör på sig, näringslivstoppar arresterats och en global lågkonjunktur blivit ett faktum. Idag handlas aktien omkring VND 11.500 och hade det inte varit för tvångsförsäljningarna i aktien som skedde i oktober i fjol hade konverteringskursen sett ganska okej ut lagom till lösen. 

Problemen kring Novaland uppstod i början av november i fjol när rykten om Novalands problem med likviditeten på grund av den iskalla obligationsmarknaden, spreds på vietnamesiska aktieforum och i sociala medier. Novalands aktie föll kraftigt och pågick under hela 24 handelssessioner i följd från VND 70.000 till 20.000 på en månad. Kursfallet utlöste margin calls och tvingade Novalands ordförande Bui Thanh Nhons fru Cao Thi Ngoc Suong att tvångssälja 29 miljoner aktier i Novaland. Efter försäljningen uppgick hennes andel till 2.78% från tidigare 4.27% och kort därefter tvingades fler insynspersoner trycka på säljknappen. 

Under december började diskussioner mellan Novalands styrelse och dess obligationsutfärdare, bland annat Credit Suisse Singapore och Bank of New York Mellon, att tillsammans ta fram en lösning för att förtidslösa de konvertibla obligationerna som utfärdades i juli 2021. 

Bland investerarna till dessa återfanns Citigroup Global som tecknade 5 av de 1500 konvertibla obligationer som utfärdades till internationella investerare till villkoren $200 000 i par value med rättigheten att konvertera obligationer till aktier om VND 85000/ aktie. För att minska skuldsättningen diskuterades private placements med tillhörande villkor, bland annat att moderbolaget NovaGroup skulle köpa tillbaka aktierna som investerare som Citigroup konverterade, men till ett högre pris än konvertiblarnas villkor om VND 85000/ aktie samtidigt som aktien handlades runt VND 20000 vid den tidpunkten. 

Med tanke på Citigroup Globals lilla innehavet om 5 obligationer till ett värde om $1 miljon dollar ( VND 23 miljarder) kan det här draget ses som ett sätt att prioritera Citigroup för att inte sabotera relationen inför framtiden.

Inför nyåret 2022 framgick det tydligt att Novaland tillsammans med Phat Dat Corporation (PDR) tillsammans intog platsen som årets jumbo efter att ha tappat mer än 70% av sitt börsvärde.  

I januari fortsatte nyheterna kring Novaland att hagla in trots den låga aktiviteten på aktiemarknaden pga. Têt. Precis i början av året började ett rykte florera om att PetroVietnam Securities (PSI) meddelat att emittenten bakom en av Novalands obligationer underlåtit att betala ut villkorad kupongränta till en av deras kunder för en av de obligationer som NVL emitterade för bara något år sedan. Utfärdaren var snabbt med att avfärda påståendet, men marknaden tog inte avfärdandet på allvar utan vräkte ur sig Novaland-aktier. Obligationen som kunden hos PSI inte fick betalt för var NVLH2123009 som tog in $41 miljoner dollar till Novaland. 

Dagen därpå meddelade Novaland att de avsåg att upphöra med att betala räntekostnaderna som de utlovat för de kunder som tagit alldeles för stora bolån för att nyttja någon utav Novalands säljpolicies. 

Ett exempel på dessa policies är försäljningspolicyn för Aqua City, Dong Nai. Novaland förband sig att täcka räntekostnaderna där ett bolån som skulle kostat 10-12% i bolåneränta täcktes av Novaland så pass mycket att köparna skulle endast behöva betala 2-3% istället. Nu står tvingas köparna, ibland köpare till lägenheter som inte är färdigställda på långa vägar, stå för hela räntekostnaden. För att kompensera köparna har Novaland lovat att köparna att de kommer att bli kompenserade för räntekostnaderna av Novaland längre fram hette det. Detta kan liknas vi de bostadsutvecklare i Sverige 2017-2020 som lät kunderna betala mindre i bostadsrättsavgift första tre åren, vilket som oftast fram gick väldigt tvetydigt att köparna fick betala desto mer några år senare.

Ett annat erbjudande var att köparna kunde få upp till 50% rabatt på försäljningspriset om en butikshus på gatuplan fick byggas istället för en stilren entré. 

I februari när detta skrivs har ytterligare en obligation från NVL inte betalats enligt villkorat, NVLH2224005, och i slutet av månaden meddelades det att NVL har tvingats till betalningsinställelse. Dessa två obligationer som inte betalats uppgår till $45,5 miljoner dollar.

 

Vilka kommer att påverkas direkt av Novalands betalningsinställelse? Förutom de självklara offren i dramat såsom bostadsköpare, underleverantörer och fastighetssektorn i stort, finns det en hel del banker med tillgångar i NVL genom obligationer, direkta lån och krediter bland såväl lokala som utländska banker. Jag har gått igenom Q4 rapporten för 2022 och vid sida 52 och en bit framåt presenteras obligationerna och banklånen väl utförligt redovisat, se bifogat nedan

Kort och gott uppgår summan av alla utställda short term bonds i Novaland* till ˜$700 miljoner dollar, medan summan av alla utställda long term bonds** i Novaland uppgick per 2022-12-31 till ˜$1,1 miljarder dollar! Bland de lokala bankerna med högst exponering genom obligationer återfinns Vietnam Prosperity JC Commercial bank $337 miljoner dollar, Techcom Securities JSC $55 miljoner dollar, Petrovietnam Securities Incorp. Vietnam $42 miljoner dollar. 

Bland dom största utländska långivarna hittar vi Credit Suisse AB Singapore branch ($350 miljoner dollar) och Dallas Vietnam Gamma ltd. ($195 miljoner dollar) med en längre löptid än 4 år. När det kommer till långa och korta banklån uppgick summan till VND 10 biljoner dvs. $421,5 miljoner dollar, se bild nedan.   

*Obligationer mellan 1-3 år som kan ha fast respektive flytande kupongränta med justeringar ett par gånger per år beroende på villkor.

**Samma som ovan, men i regel 4-10 års löptid och oftast fast kupongränta.

 

 

 

 

För att läsa hela kvartalsrapporten (2022 Q4)  klicka här

Vad händer sen? Det var länge sen Vietnam fick genomlida en rejäl finanskris orsakad av skuldsättning och senast det inträffade var under Vietnams bankkris 2012. Då som nu tillkom förändringar och förhoppningsvis lärdomar som går att diskutera med vanligt folk under en överskådlig tid. Den här, ska vi kalla det vietnamesiska fastighetskrisen, kommer prägla obligationsmarknaden en lång tid.

Decree 65 som jag nämnde i förra inlägget är ett dekret som är under behandling och kommer stötas och blötas parallellt med Novalands och dom andra högt skuldsatta fastighetsutvecklarna. Några delar av dekretet tycks ha mer eller mindre fastställts och många källor säger att dekret 65 kommer ge bolagen med utställda obligationer möjligheten att skjuta på räntebetalningar till obligationsägare upp till 2 år och en omröstning bifaller förslaget med enkel majoritet. En annan del av dekretet säger att bolagen ska kunna byta ut kontantutbetalningar mot exempelvis land.

Vem kommer ut som vinnare ur detta? Min gissning skulle vara mindre skuldsatta fastighetsbolag såsom Nam Long investment Corp och Vingroups fastighetsutvecklare Vinhome kommer att köpa loss Novalands bestånd likt Oscar properties 2017 när dessa bestånd läggs ut till försäljning. Det kommer att leda i sin tur att Novaland kommer att åka ner mot $300 miljoner i värdering och därmed flyttas ner till nedre halvan av mid-cap storleksmässigt. 

Hur stor är tillgångssidan i form av fastigheter? Med reservation för att dessa värden har sannolikt inte skrivits ner pga. den växande skaran premiumbostäder i Vietnams storstäder som ligger ute till försäljning samt den generella prisnedgången borde en rekonstruktion vara fullt möjlig. Under punkt 11a på sidan 40 i senaste kvartalsrapporten (2022 Q4) finner vi Novalands inventories där både färdigställda och fastigheter under uppbyggnad och mycket annat. Fastigheter som är till salu, men under uppbyggnad uppgår till $5,2 miljarder och skulle som färdigställda vara ett hett byte vid en rekonstruktion.

Totalt sett har Novaland $10,8 miljarder dollar i tillgångar ($5,6 miljarder i kassa, kund- och skattefordringar samt utestående lån och investeringar) inklusive beståndet ovan på $5,2 miljarder dollar. Precis som i alla stora rekonstruktioner finner man alltid några frågetecken och det ska bli spännande att följa turerna kring Novaland under våren! Vi får bara hoppas att Vietnam prosperity Bank och PetroVietnam Securities klarar sig från eventuella spridningseffekter!  

Årssummering 2022: Mörka moln och några ljusglimtar

Året 2022 kom att bli slutet för flertalet bedrägerier som pågått under lång tid och involverat flertalet stora namn inom Vietnams näringsliv. Bland dom förekommande profilerna som har fått sin dom eller gömmer sig utomlands finner vi Trinh Van Quyet grundare av FLC Group, Pham Thanh Tung ordförande för Tri Viet Securities, Do Anh Dung, ordförande för Tan Hoang Minh samt Truong My Lan, ordförande för Van Thrinh Phat Group och många fler. 2021 riktade SSC, Vietnams Finansinspektion, ett tydligt budskap om att förstärka marknadsövervakningen, förbättra hantering av marknadsmissbruk och skydda investerarnas intressen. Ett år senare kom då konsekvenserna för ovannämnda profiler.

 

Samtidigt som arresteringarna avlöste varandra upplevde aktiemarkanden en kraftigt sjunkande likviditet. Margins calls stod som spön i backen och de tidigare så högt belånade depåerna minskade sista två kvartalen hos mäklerierna och enligt flera bedömare kan belåningen ha minskat med så mycket som 20-30 procent QoQ.

VN-index stod som högst den 10:e januari 2022 på 1536.45 och stängde vid årsskiftet på  1012.87dvs. -34% från toppen och blev det 4:e sämst presterande index 2022 globalt. Samtidigt sjönk omsättningen per handelsdag från $1,1 miljard dollar i slutet av april till $375 miljoner dollar den 27:e november. 

Det positiva med den kraftiga nedgången är att de topp 100 största bolagen handlas till kraftig rabatt mot motsvarande bolag i regionen. Enligt data från Bloomberg handlas topp 100 i Vietnam för 2023F till P/E 10.4x, P/B 1.5x och P/E ratio på 8.6. VN-index för 2023F på P/E 9.6x mot grannländerna Filippinerna 13.2x, Indonesien 14.2x och Thailand 15.4x. Vietnams aktiemarknad motsvarar i skrivande stund 64,2% av landets BNP.

 

Inhemska investerare minskade sin omsättning medan utlänningarna ökade genom främst ETFer som stod för 30 % av all utländskhandel. Trendbrottet skedde i början av december när utländska investerare nettoköpte för $557 miljoner dollar och slutade på ett nettoköp för helåret 2022 på $1,2 miljarder dollar. Detta skedde samtidigt som vietnamesiska investerare nettosålde för $805,6 miljoner dollar i november följt av $405 miljoner dollar i december.

 

Mitt i allt detta elände tändes några ljus. Till följd av de uppmärksammade marknadsmanipulationerna senaste åren som pressat beslutsfattarna att göra något åt saken och de återkommande problemen med byråkratin på obligationsmarknaden så antogs Decree 65. Kort och gott förstärks regleringen kring villkoren som utfärdare av företagsobligationer måste förhålla sig till och till vem dessa obligationer får marknadsföras till. 

Värdet på vietnamesiska obligationsmarknaden uppgick 2021 till $27 miljarder dollar varav $26,7 miljarder dollar utfärdades till en mindre krets investerare sk. private placements. Efter att dekretet sjösatts och bedragarna arresterats sjönk värdet obligationsmarknaden under 2022 med 60% till följd av återköp av obligationer och investerare som flydde ut från vietnamesiska obligationsfonder.

 

En annan god nyhet är att likviddagarna kortades ner under 2022 från T+3 till T2, vilket effektiviserar handeln av värdepapper och ökar attraktionen för Vietnams aktiemarknad, flört till MSCI och FTSE? Slutligen tillkom hundratusentals nya inhemska investerare och i december uppgick antalet registrerade inhemska aktiedepåer till 6,8 miljoner. I och med ökningen har nu drygt 7% av alla vietnameser i Vietnam en aktiedepå!  I december 2021 uppgick den siffran till 4,2 miljoner. Samtidigt uppgick antalet utländskt ägda aktiedepåer i Vietnam till 42711 stycken från 39510 stycken (inkl  4136 institutionella depåer) i december 2021.

 

Derivatmarknaden upplevde det bästa året sedan dess start och låg på ungefär 250 000 terminskontrakt per handelsdag mellan januari till november i år. Detta kan jämföras med ett snitt på 10954 kontrakt per handelssession under 2017. Även likviditeten, open interest, ökade på derivatmarkanden, som för övrigt består av warranter och futures fortfarande. Den 17:e augusti i år toppade open interest på 65760 terminskontrakt.

 

Något att se fram emot under 2023 är noteringen av techbolaget VNG på alternativa listan UPCoM som jag skrev om 2018. VNG beslutade under senaste stämman att sälja 7,1 miljoner stamaktier som ägs av VNG, vilket motsvarar en blivande free float på UPCoM om 24,7 procent av aktierna till ett snittpris om $7,73 per aktie och ett market cap om $277,2 miljoner dollar. 

Förhoppningvis kommer 2023 vara året då noteringarna tar fart då noteringen av SOEs och privata bolag har minskat varje år sedan den här bloggen startade 2017, från 274 noteringar 2017 till 53 stycken 2022.

 

Slutligen tänkte jag summera vietnamesiska makroåret 2022 och BNP-tillväxten landade på 8,0% för helåret vilket är 1-procentenhet över den långsiktiga trenden som ligger mellan 6-7% per år CAGR. Förklaringen till denna urstarka siffra ligger i ett återöppnande efter pandemin som drabbade landet lite senare än övriga länder då de stängde gränserna tidigt. 

Inflationen kom igång på riktigt och steg med 4,5% under helåret och främsta segmenten som drev upp inflationen var matpriserna (5,2% YoY) och byggmaterial (7,1% YoY). Under 2023 kommer regeringen att dra ner på subventioner kopplade till hälsovård och elpriser vilket kan öka inflationen ytterligare. 

 

Den sista PMI-siffran för servicesektorn hamnade på 46,4 i december vilket är ett tapp mot 47,4 i november, en av förklaringarna till tappet är minskad efterfrågan inom tillverkningsindustrin i huvudsak de större exportmarknaderna USA, Kina, Japan och Sydkorea. 

Avslutningsvis ökade utbetalningarna av utländska direktinvesteringar i Vietnam med 13,5% YoY till $22,4 miljarder dollar och är den högsta siffran på 5 år och oftast brukar bolag som Samsung och Apple inklusive underleverantörer stå för lejonparten av dessa investeringar. Under 2022 däremot tillkom ett skandinaviskt bidrag nämligen danska LEGO!

Omfattande bedrägerier i fastighetsbranschen utlöser margin calls

Vietnamesiska aktiemarknadens bevakningsmyndighet, SSC, har uppdagat två stora bedrägerier vilket har lett till oro på marknaden. Den första som redan uppdagades i januari handlade om den kände fastighetsmagnaten och ordförande för FLC Group, Trin Van Quyet. När jag började blogga om Vietnam var han i ropet i november 2017 gällande aktieförsäljningar i FLC Group motsvarande 57 miljoner aktier som inte rapporterats i tid. Den här gången gällde det samma sak igen och fler personer, bland annat familjemedlemmar, är arresterad den här gången genom att ha på ett eller annat sätt varit delaktiga i affären. 

Bakgrund om målet

Tisdagen den 29:e mars i år arresterades den ökände fastighetsmagnaten Trin Van Quyet, ordförande i FLC Group och dotterbolaget Bamboo Airways. Trin arresterades för marknadsmanipulation och undanhållande av information, det senare är alltså ett brott av informationsgivning enligt marknadsmissbruksförordningen. Brotten begicks den 10:e januari i år när han sålde 74,8 miljoner aktier i bolaget FLC Group och skickade in noterna till SSC (State Securities Commission) på kvällen samma handelsdag, vilket är ett regelbrott då värdepappersaffärer ska meddelas 3 handelsdagar före genomförandet. 17:e januari bötfälls Trin av SSC på motsvarande $65800 dollar och bannlyst från handel på vietnamesiska börserna i 5 månader för att ha misslyckats med att ha rapporterat om affären 3 dagar före värdepappersaffären genomfördes. FLCs byggprojekt är för tillfället avbrutna och Trins finansiella tillgången är tillfälligt frusna i väntan på dom.  

Precis när marknaden trodde att detta var en tillfällighet dök nästa fastighetsbolag upp i rampljuset. Tan Hoang Minhs ordförande och fem ledamöter ur styrelsen arresterades misstänkta för bedrägeri. 

Enligt arresteringsordern ska dotterbolagen Viet Star, Soleil Investment and Hotel Services och Winter Palace utfärdat obligationer och moderbolaget ska ha investerat i dessa obligationer som ska ha varit tänkt att gå till samriskprojekt såsom ett fastighetsprojekt tillsammans med det fjärde dotterbolaget Hoang Hai Phu Quoc House Investment Development Corp. 

Det här förfarandet är inte olagligt, men däremot betalade moderbolaget Tan Hoang Minh inte för sin andel i investeringen utan olagligt marknadsförde andelar av obligationer direkt till småsparare och hjälpte dom att komma runt regleringen. Flertalet internetmäklare markandsförde erbjudandet om att sparare med minst VND 100 miljoner i portföljvärde kunde köpa andelar. I Vietnam måste man ha VND 2 miljarder i portföljvärde eller en beskattningsbar inkomst på VND 1 miljard per år för att få investera i finansiella produkter såsom räntebevis och avancerade finansiella produkter i egenskap som professionell investerare. Flera internetmäklare BaoViet Securities har registrerat flertalet affärer där transaktionerna från obligationserbjudandet har gått till andra konton inom bolagen än vad som var adresserat och transaktioner har skickats kors och tvärs mellan moder- och dotterbolagen. 

Tan Hoang Minh är ett fastighetsbolag som skapade rubriker när de i december 2021 köpte en tomt på 10 060 kvadratmeter, 3-12 Thu Thiem Peninsula i Ho CHi Minh City, för VND 2,45 miljarder ($108 000 dollar) per kvadratmeter. Kvadratmeterpriset är det i särklass högsta i sitt slag i Vietnam och uppgick till 8,3 gånger utropspris. Detta fick SSC att höja på ögonbrynen och bolaget hårdbevakades. En månad senare drog bolaget sig ur affären då de inte kom överens med säljaren om handpenningen. 

Vietnamesiska VN-index har sedan 4:e april gått från 1524 till 1310 i skrivande stund och värst drabbade är mid caps såsom lyxbilshandlaren HAXACO som har haft det tufft både under pandemin med försäljningen och nu även en hård sättning på index. Aktien har gått från VND 40 000/ aktie till VND 24 900/aktie. P/E-talen på huvudindexen föll till 3-årslägsta och margin callsen fortsätter att hagla in trots att vi är 3 veckor in i fallet. Likviditeten låg idag per dagens datum på $1,1 miljarder dollar vilket är 7% lägre än snittet för den senaste månaden. Utländska investerarna var nettoköpare idag om än i en väldigt modest nivå om $10,5 miljoner dollar, vilket ligger i linje med de senaste handelsdagarna.

Thai Nguyen International Hospital JSC bygger nytt sjukhus i Bac Giang

Vietnams vårdsektor växer så det knakar och jag fick nyligen ögonen för det första börsnoterade vårdföretaget Thai Nguyen International Hospital JSC (HoSE:TNH) som vann nyligen budgivningen på 5500 kvadratmeter mark i Bac Giang i norra Vietnam för $1,2 miljoner dollar. Thai Nguyen International Hospitals budgivning på fastigheten är en del av en omfattande investering i ett nytt sjukhus med 300 sängar på motsvarande $19 miljoner dollar. 

När sjukhuset väl står klart räknar Thai Nguyen International Hospital att sjukhuset ska ensamt stå för 30 procent av den totala omsättningen i vårdbolaget. Företaget har sedan börsnoteringen i början av 2021 fått väldigt mycket uppmärksamhet och börskursen har mer än dubblerat sedan debuten, från VND25000 till VND55000. Det som verkligen imponerar på mig är den otroligt höga vinstmarginalen som bolaget redovisar med tanke på hur låg den brukar vara för just vårdsektorn. 

Thai Nguyen International Hospital omsatte $18 miljoner dollar under 2021 och hade en nettovinst på $6,2 miljoner dollar (!). Jag tror att jag har nog aldrig tidigare läst om ett vårdbolag med en vinstmarginal på nästan 35%. Bolaget värdes till VND 2850 miljarder, motsvarande $124 miljoner dollar vilket är ganska högt sett till vinsten. Aktien handlas till P/E 17 och P/B 3,2 samtidigt som ROE och ROIC redovisas till 20,4% respektive 15,48%.

 

Kort om Thai Nguyen International Hospital JSC

Vårdbolaget Thai Nguyen International Hospital grundades 2014 och kommer, som namnet antyder, från Thai Nguyen City i norra Vietnam. Bolaget inriktar sig brett inom såväl primärvård som intensivvård och har idag två sjukhus Yen Binh Thai Nguyen General Hospital och Thai Nguyen International Hospital. Yen Binh och Thai Nguyen City ligger i väldigt nära anslutning till varandra i samma provins, Thai Nguyen. Yen Binh Thai Nguyen Hospital ska, enligt citat från en analys av KIS Vietnam Securities Corp, har ett väldigt fördelaktigt läge då de valde att bygga sjukhuset i en industripark där väldigt mycket av provinsens tillverkningsindustri är belägen.

 

Så hur står sig Thai Nguyen International JSC mot dom övriga privata vårdbolagen i Vietnam? Vårdföretaget rankas just nu som det fjärde största privata vårdbolaget i Vietnam med 600 sängar. Störst i landet är Hoan My International Hospital som har 3407 sjukhussängar följt av Vinmec International Hospitals 1650 sängar och Mediatecs 700 sängar. Trots att bolaget inte är störst varken i antalet sängar eller omsättning så har bolaget högst vinstmarginal på över 30% senaste åren vilket ska ställas i kontrast med konkurrenterna som ligger omkring 10%. Thai Nguyen International Hospital har sagt att dom inte kommer att dela ut något kommande åren pga hög capex. 

Vad säger statistiken om sektorn? Likt många tillväxtländer är hälsovårdskostnaderna mätt mot BNP fortfarande relativt låga. Jämför man Sverige mot Vietnam spenderar Sverige dubbelt så mycket som Vietnam i procent av BNP, 10,87% år 2019 mot 5,26% samma år enligt data från cia.gov. Den stora potentialen inom hälsovårdssektorn, i synnerhet primärvården inom privat sektor, är att den offentliga vårdsektorn är långt eftersatt och kräver stora investeringar för att uppnå västerländsk standard. Ta dessutom inom den växande andelen medel- och överklass i Vietnam i beräkningen som väntas uppgå till 26% av landet befolkning 2026 som kommer att spendera mer pengar på hälsovård.

Trots att Vietnam spenderar hälften så mycket som Sverige mätt i procent av BNP väntas kostnaderna mätt i procent BNP att stiga med 9,2% CAGR mellan 2009 fram till 2025. 

Besöker du ett sjukhus i Vietnam idag behöver du stå i kö, ibland utanför sjukhuset, för att kunna få vård och väl inne är utrustningen är utdaterad. Enligt amerikanska handelskammaren, AmCham Vietnam, är sjukhusen överfulla och städerna Hanoi och Ho Chi Minh City tar emot 60% av hela landets patienter och arbetar 200% över dess optimala kapacitet. De offentliga sjukhusen är beroende av statsbudgeten och även om den höjs så är de långt ifrån tillfredsställd.        

Vietnams finansiella påverkan av Rysslands invasion av Ukraina

Precis när känslan att pandemin och misären i världen skulle åtminstone göra en paus, så gick Vladimir Putin från ord till handling i hans sak om att “rädda sitt folk från neonazister” som styrde Ukraina. Eftersom kriget pågår och ändras från dag till dag känner jag att det inte är någon mening att gå in på djupet i konflikten utan rikta fokus på Vietnam och hur landets ekonomi kan påverkas på lång och kort sikt.

Sedan invasionen inleddes för lite mer än en vecka sedan har ryska rubeln devalverats från 300 RUB per VND den 20:e februari till 217 RUB/VND i fredags den 4:e mars, drygt -27%. För rubeln mot amerikanska dollarn som är den mest förekommande handelsvalutan har värdet sjunkit från 0,013 RUB/USD till 0,009 under samma tidsperiod, drygt -30%. 

Kort och gott har ryska importen från Vietnam blivit drygt 30% dyrare och på detta har sanktionerna lett till att Ryssland kastas ut från betalsystemet SWIFT som gör det ännu dyrare och tidsmässigt kostsammare att importera varor från Vietnam. Dessutom har transporterna blivit betydligt mer komplicerade då vissa fraktbolag har pausat sina rutter med sina fartyg, flyg och tåg till Ryssland.

Med detta sagt kommer Vietnams producenter av varor med all sannolikhet påverkas, sen om det sker i större eller mindre grad per enskilt bolag har att göra med storleken på den ryska kundstocken. Jag har läst flertalet artiklar om detta under veckan och fått olika kommentarer från bolag gällande detta. 

Det enda vi kan fastslå att Vietnams export till Ryssland och Ukraina uppgick till $3,2 miljarder dollar 2021, medan importen uppgick samma år till $2,3 miljarder dollar. Motsvarande siffror för Ukraina är betydligt mindre där exporten till Ukraina uppgick 2020 till $460 miljoner dollar och importen från Ukraina uppgick till $205 miljoner dollar, varav $85 miljoner dollar härrör från frukostflingor…ukrainska frukostflingor.

Vietnams export i sin helhet växte med 19% YoY under 2021 till $336,26 miljarder. Med det sagt är exporten till Ryssland och Ukraina tillsammans väldigt begränsad. Så om nu Ryssland blir utfryst från väst och exporten minskar pga kraschad rubel och ökade transportkostnader, vilka tar över Ryssland och Ukrainas andel av Vietnams export? Bland de exportländer som ökar importen från Vietnam snabbast är Nya Zeeland (CAGR 19% sedan 1995), Tyskland (CAGR 28% 2014-2019), Förenade Arabemiraten (CAGR 42% 2014-2019) och Storbritannien (CAGR 52% 2014-2019), källa OECD

Så om nu exportandelen till dessa två länder är obetydlig i sammanhanget, flertalet länder ökar sin import från Vietnam tvåsiffrigt, vilka problem kan Vietnam stå inför om denna invasion blir långvarigt? Precis som resten av världen kommer invasionen leda till två saker, högre råvarupriser och anstängd utrikespolitik. 

Vietnam har det problemet att relationen till Kina är tudelad, å ena sidan är det en viktig och gammal handelspartner  å andra sidan pågår en konflikt om territorierna längd Sydkinesiska havet. Om Vietnam skulle, mot all förmodan, fördömma Rysslands invasion och införa sanktioner mot Ryssland, skulle VIetnam få stora problem med relationen med Kina och många grannländer. Ukraina å andra sidan har en viktig betydelse för vietnams rikaste då åtminstone två av dom rikaste vietnameserna i landet har bott och studerat där och Vingroup grundades i Ukraina 1993 under namnet Technocom.

När det kommer till problemet med stigande råvarupriser har Vietnam gott om vissa soft commodities såsom ris, cashewnötter, kaffe, frukt och fisk som skulle möjliggöra att hålla priserna på dessa varor relativt stabila nationellt. Beträffande olja och bensin så har Vietnam sedan ett halvår tillbaka stora problem med stigande bensinpriser vid mackarna, precis om i Sverige. Konflikten skulle förstås påverka den redan växande problemet med bensinransoner och stängda bensinmackar, vilket skulle i sin tur påverka landets ekonomi mer  än vad den redan gör idag.

Olja och naturgas – Hur självförsörjande är Vietnam idag?

Nedstängda bensinmackar och ransoner vid pumparna. Hur självförsörjande är vietnam när det kommer till olja och naturgas? I mitten av februari började artiklar om brist på bensin på landets bensinmackar dyka upp och samtliga artiklar berättade om samma sak. Importen på olja har minskat med 30-40 procent efter att regeringen klubbat igenom en höjning av det nationella bensinpriset med 3,9 procent. Detta har lett till att ersättningen till bensinmackarna har gått från några hundra VND per liter till 0. Vissa mackägare har använt sig av sin buffert och infört begränsningar på hur mycket varje kund får tanka till exempel VND30000 ($1,32) per kund och dag, medan andra har stängt sina bensinmackar temporärt. 

För att minska drivmedelsunderskottet föreslog industri och handelsministriet (MoIT) att sälja ut 102 miljoner ton RON92* till landets bensinmackar för VND14058 ($0,62) per liter vilket är betydligt lägre pris än ordinarie pris som ligger just nu på VND25320 ($1,11) per liter, upp 11 procent sedan årsskiftet. Förslaget är skickat till finansministeriet som ska besluta i frågan senare denna månad. Ett annat mindre populärt förslag har varit att minska skatten på drivmedel genom att tillfälligt sänka den från dagens 42 procent med motiveringen att andra länder har gjort så. Faktum är att skatten är låg om man jämför med de flesta andra länder som inte är nettoexportörer och brukar ligga omkring 45-60 procent.

*RON92 deras motsvarighet till vår 95-oktaniga bensin som späs ut med 10 procent etanol.

Nu när det sker ransoner på landets bensinmackar samtidigt som finansministeriet styr priset på RON92 och diesel, ställer man sig frågan, varför är det brist på drivmedel i ett land med tre stora oljefält? Dessutom har Vietnam fortfarande sedan 2016 den tredje största crude oil reserven i Sydostasien på hela 4,4 miljarder fat. Brist på drivmedel i sig är ett globalt problem som uppstod under pandemin likt bristen på komponenter till tillverkningsindustrin. Däremot borde ett land som Vietnam kunna förse marknaden med fossila drivmedel tills det värsta är över eller är det möjligt? 

 

Bildkälla: VNexpress

I samband med att Vietnam lyfte taket för utländskt ägande inom energisektorn valde jag att skriva om landets oljefält och vilka som var dom största aktörerna på dessa fält.

I oktober producerade Vietnam 168 000 bbl (oljefat) per dag vilket är den lägsta nivån sedan 1997. Mellan åren 2000-2016 låg produktionen omkring  300-350 000 bbl per dag. Innan pandemins utbrott 2020 hade efterfrågan på olja stigit till 557 000 bbl per dag i Vietnam och väntas växa med 5,5 procent CAGR mellan 2022-2027 enligt organisationen Mordor Intelligence. Det betyder att Vietnam skulle behöva öka sin produktion till nivåerna innan 2017 och 60 procent till för att kunna förse landets behov av olja och öka denna i samma takt som behovet växer.  

Bildkälla: take-profit.org

Svaret kan finnas i minskade satsningar på att hitta nya fält. I höstas skrev VNexpress om utarmade oljefält och att senaste åren har inte exploateringen varit särskilt intressant vilket kan ha att göra med det låga oljepriset. Den enda kända pågående exploateringen som sker just nu sker tillsammans med indiska Essar Exploration and production samt italienska Eni S.p.A (50% andel och operatör) exploaterar Block 114 i området som kallas Ken-Bau basin. I juli 2020 hittade man naturgas uppskattningvis uppåt 9 biljoner Tcf (Trillion cubic feet) tillsammans med 500 miljoner fat kondensat. Året därpå köpte man rättigheterna för Block 116 där man hoppas på hitta mer naturgas. Statligt ägda PetroVietnam Exploration Production Corporation (PVEP) satsade 2021 $380 miljoner på att hitta nya fält enligt pressmeddelande i februari 2021.

En annan viktig aspekt i frågan är förstås hur mycket av den olja som tas upp raffineras i Vietnam? Hur ser kapaciteten ut? Handelsministreiets svar på orsaken till underskottet på drivmedel är att ett av landets två raffinaderier, Nghi Son, arbetar med 55 procents kapacitet. Enligt källor till SPGlobal har raffinaderiet, som klarar 200 000 bbl per dag, likviditetsproblem och klarade inte att betala leverans av kuwaiti crude i januari och raffinerar just nu det lager av crude som finns på plats. I värsta fall kommer raffinaderiet stängas i mars om inte likviditetsproblemet löser sig. Nghi Sons problem började under pandemin när efterfrågan på olja sjönk drastiskt och tvingades minska output av petroleumprodukter. Raffinaderiet ägs av Vietnamesiska staten genom PetroVietnam (25,1%), Kuwait Petroleum International (35.1%), Japanska Idemitsu Kosan (35.1%) och Japanska Mitsui Chemicals (4.7%). 

Trots att den inhemska oljeproduktionen har minskat kraftigt av ovan nämnd orsak så planerar man att öka kapaciteten för ett av de två raffinaderierna. Dung Quat Oil Refinery som är den äldsta av dessa två raffinaderier, byggt 2010, väntas expandera och därmed öka sin kapacitet från 6,5 miljoner ton crude olja per år till 8 miljoner ton. Eftersom produktionen av inhemsk crude minskar så importerar man amerikansk och nigeriansk crude av samma viskositet som den man finner i fälten utanför vietnams kust medan Nghi Son importerar uteslutet från just Kuwait. 

Under 2019 importerade Vietnam crude oil för $3,71 miljarder dollar och blev den 31:a största importören av crude i världen. Samma år var crude den 6:e mest importerade produkten i Vietnam. 

Vietnam importerade råolja under 2019 främst från: 

Kuwait $3,11 miljarder dollar, 

USA $252 miljoner dollar

 Brunei $160 miljoner dollar

Azerbajdzjan $57,1 miljoner dollar

 Malaysia $55 miljoner dollar 

 

De snabbast växande importmarknaderna av crude oil för Vietnam mellan 2018 och 2019 var:

Kuwait $899 miljoner dollar 

USA $252 miljoner dollar

Brunei $160 miljoner dollar

Det är inte bara ren crude som används för energiframställningen utan även crude kol tjära som används i kraftvärmeverk i Vietnam. Crude kol tjära är en biprodukt i framställningen av fossila drivmedel och som säljs direkt till slutkonsument eller till energibolagen. Vietnam har minskat sin produktion av just kol och har sedan 2015 importerat allt mer kol och kombinerat med inhemsk kol. Mellan åren 2015-2020 exporterade Vietnam mindre än 2 miljoner ton kol. Samtidigt som exporten minskade så importerade 0,8 miljoner ton kol 2015 för att 2020 vara uppe i 15,2 miljoner ton 2020. Ministeriet för industri och handel räknar med att Vietnams output på crude kol tjära kommer att uppgå till 60 miljoner ton 2030. 60-80 procent av allt kol som framställs går till landets värmekraftverk och enligt ministeriet räknar med att Vietnam behöver importera 67 miljoner ton kol 2025.

 

Hybrid Technologies – Första vietnamesiska företaget att listas på Tokyobörsen

Med endast drygt 400 000 kronor på fickan startade Tran Van Minh informationsteknologiföretaget Hybrid Technologies 2016. Lagom till företagets listning på Tokyobörsen i december i fjol värderades företaget till 20 miljoner pre-IPO för att sedan värderas post-IPO till 67 miljoner kronor inför börsöppningen. Kapitalet som togs in under kapitalanskaffningen ska användas för att rekrytera mer personal, öka marknadsandelar, få in större kunder och stärka varumärket.

Hybrid Technologies är ett informationsteknologiföretag som utvecklar IT-system, mobil- och webbapplikationer. Utöver det erbjuder bolaget molntjänster och konsultation. Bolaget har idag 500 anställda med kontor i Tokyo och Ho Chi Minh City.  Bland bolagets 250 kunder finner man Yahoo Japan och DoCoMo som är Japans största telekomföretag. Tran Van Minh som tidigare jobbat som Country director i Japan för vietnamesiska IT-konglomeratet FPT Corp sa till VN Express att han ser stor potential i att ha en närvaro i Japan på grund av det stora behovet av digitalisering i och med en allt åldrande japansk befolkning.

 

Bolaget är inget förhoppningsbolag utan redan efter 3 månader gick bolaget med vinst. Hybrid Technologies Co. Ltd. (4260.T-JP) hade under sitt brutna räkenskap i september 2021 en försäljning på 136,3 miljoner kronor (1,7 miljarder yen) och en nettovinst på 6 miljoner kronor (75 miljoner yen). Börsvärdet uppgår idag till 434 miljoner kronor (5,41 miljarder yen) och aktien steg kraftig under börsdebuten till som mest 611 yen per aktie för att sedan sjunka drygt 20% till 494 yen per aktie, drygt två månader senare.

Quadria Capital investerar $90 miljoner i babyproduktkedjan Con Cung

Con Cung grundat 2011 i Vietnam är en växande aktör (70% CAGR i omsättning) inom babyprodukter med 600 butiker i 45 städer i Vietnam. Under första veckan av 2022 kom bolaget ut med att de fått en ny investerare, närmare bestämt Quadria Capital, som specialiserar sig på hälsovårdsbolag och är den största investmentfonden i Asien. Con Cung har 2000 produkter och samarbetar med tillverkare av deras egna produkter runt om i Asien. Dessutom har Con Cung distributionsrättigheter från internationella varumärken hemmahörande i Japan, USA, Sydkorea och Australien. 

Andelen i Con Cung är fortfarande inte officiell, men investeringen på $90 miljoner är tänkt att fram till 2025 öppna 2000 butiker och samt en allt-i-ett e-handels app som ska kunna erbjuda allt för nyblivna föräldrar och deras barn. Utöver dessa butiker ska ett shoppingcenter på 2000 kvadratmeter byggas i Phu Dong 6i Ho Chi minh City i januari i år med butiker relaterade till babyprodukterna, alltifrån lekrum och barnavård till barnvänliga caféer. 

I samband med att investeringen utannonserades, meddelades det även att förre VDn för Best Buy International Robert Willet kommer att representera Quadria Capital i Con Cungs styrelse. Quadrias Capitals investering sker som i ett led av flertalet investeringar i Vietnam inom hälso- och sjukvårdssektorn. En av de mest omtalade investeringarna som Quadria Capital har gjort i Vietnam är i landets största sjukhusplattform FV Vietnam som genomfördes 2017 tillsammans med Neuberger Berman Private Equity.

Privatiseringen av vietnamesiska flygplatser behöver snabbas på

Under första årets första vecka kom ett uttalande från transportministeriet där de vädjade om att privatiseringen av landets flygplatser behöver komma igång på riktigt. Idag finns det endast en privat flygplats, Van Don International Airport, som har fungerat som en modell på hur en privat flygplats kan drivas i Vietnam och fördelarna med att låta en privat aktör ta på sig finansieringsansvaret för en flygplats. Van Don international Airport är uppförd och ägs av vietnamesiska konglomeratet Sun Group.

Lite kort om Van Don International Airport. Flygplatsen, invigd 29 december 2018, ligger ungefär 50 km från Ha Long, Quang Ninh i norra Vietnam som är turistmålet Ha Long Bays närmsta stad. FLC Groups Bamboo Airways har flygplatsen som hub och övriga flygbolag som flyger till Van Don International Airport (IATA:VDO) är Vietjet, Vietnam Airlines, Qingdao Airlines och Donghai Airlines. Under 2019 tog flygplatsen emot 260 434 passagerare och just nu har flygplatsen endast en runway. Utöver flygplatsen färdigställdes Ninh Binh-Hai Phong-Quang Ninh Expressway år 2018 som passerar både flygplatsen och den viktiga containerhamnen i Hai Phong, prislapp $500 miljoner dollar och Sun Group stod för den större delen av kalaset. 

Vietnam har idag 33 flygplatser varav 22 är civila och 21 av dessa drivs av SOEn Airport Corporation of Vietnam som finns listad på UPCoM efter att ha börsnoterats på HoSE 2016. Jag bör ta in detta aktiecase i bloggen då jag tror ACV skulle vara ett intressant bolag om man spann av de mindre lönsamma flygplatserna och satsade på de växande flygplatserna kring Ho Chi Minh City, Hanoi och Da Nang. 

Jag har tidigare skrivit om flygindustrin i Vietnam och flygplatserna där jag tagit fram nuvarande problemen med de stora flygplatsernas eftersläpande underhåll och utbyggnad samt den allt växande turismen som växer snabbare än vad flygplatserna kan expandera. Svensk Exportkredit är en av finansiärerna tiIl upprustningen och även projekteringen av nya flygplatser i Vietnam och meddelade senast 2020 att de utfärdade en lånegaranti på $2 miljarder dollar byggandet av två nya flygplatser bland annat Long Thanh International Airport.

Innan pandemin växte turismen kraftigt och 2019 välkomnande Vietnam 18 miljoner internationella turister (upp från 10 miljoner året innan) för att sedan se siffrorna falla kraftigt till 3,8 miljoner besökare 2020 och 157300 år 2021. Fram till 2018 hade turismen 26-faldigats på 16 år, men än så länge är det långt ifrån turismen som vi ser i grannländerna och det är just därför en spinn-off i ACV skulle vara riktigt intressant. 

Skulle Vietnam få igång privatiseringen av internationella flygplatser i Vietnam skulle man slå USA på fingrarna i kapitalism. Faktum är att Branson Airport i Missouri är den enda kommersiella flygplatsen i USA som är privatägd där bolaget arrenderar flygfältet och sköter allt operationellt.

Vilka hinder står i vägen för denna privatisering? För det första behöver militärens flygflottiljer flytta ifrån de fyra kommersiella flygplatserna för att staten ska kunna sälja ut dom från ACV. För det andra behöver, som tidigare nämnts, befintliga renoveringar och utbyggnader av dagens flygplatser snabbas på för att kunna möta dagens kapacitetsbehov. Ett alternativ skulle vara att försvarsministeriet lämnar över förvaltningen av landningsbanorna till lokala myndigheter och investerarna får möjlighet att operera terminalerna.

Privatiseringen kommer sannolikt att ta lång tid och undertiden finns det lite case på området, men det som jag har tittat på sedan tidigare är bolaget Saigon Ground Service. Bolaget opererar på den största flygplatsen i Vietnam och växer i takt med att volymen flygresenärer ökar. Ett vietnamesiskt Swedavia.

2022 – Vinfasts genombrottsår?

Sedan Vinfast grundades 2017 har internationella journalister skrivit om fordonstillverkaren och nya bilmodeller har lanserats. Trots en försäljning på 30 000 bilar under 2021 och en målsättning på 42000 bilar under 2022 så skrivs det inte särskilt mycket om bolaget. Till allt detta så har Vinfast meddelat marknaden om två stora investeringar utanför Vietnam varav en fabrik i Tyskland och en batterifabrik i USA. Den första nämnda fabriken har Vinfast inte specificerat ändamålet, däremot ryktas det att Opels gamla fabrik i Eisenach väntas bli uppköpt av Vinfast. Fabriken i USA väntas tillverka batterier samt eldrivna bussar, däremot är det inte officiellt var i USA denna fabrik väntas byggas. Samtidigt som detta sker pågår en uppbyggnad av en batterifabrik i Ha Tinh, VinES Battery Manufacturing Factory, som väntas producera 100 000 batterier per år i en första fas på en yta av 8 hektar för att sedan expandera fabriken  till 12 hektar i nästa fas för att uppnå en produktion till 1 miljon batterier per år. Fabriken väntas stå klar och vara igång under 3:e kvartalet i år. 

 

I slutet av 2021 debuterade Vinfasts första två elbilar på den inhemska marknaden, VF e35 och VF e36, delvis byggda på BMW 5Xans ram bland annat. Dessa två modeller väntas lanseras i Frankrike, Nederländerna och Tyskland i år, men prislapparna är fortfarande inte officiella. Samtidigt som försäljningen ska nå väst, väljer man att fortfarande behålla tillverkningen av bilarna i Hai Phong och dessutom har Vinfast meddelat att de ska sluta tillverka fossildrivna fordon och bli en ren elbilstillverkare i slutet av innevarande år. 

 

Frågan är om Vinfast kommer att i och med att de slutar producera fossildrivna bilar bli helt oberoende av andra bilmärken? Som jag tidigare nämnt har komponenter från BMW och Mercedes återfunnits i de tidiga fossildrivna bilmodellerna. Om nu Vinfast börjar bygga upp en egen produktion av batterier, istället för att samarbeta med kinesiska batteritillverkare, slopar leasingprogrammet på batterier och börjar bygga bilar utan delar från tyska bilmärken tror jag vi kommer att få se Vinfast till en helt annan värdering i framtiden. 

 

På tal om värdering så har det skrivits en hel del om en kommande börsnotering i USA under andra halvan av 2022.  Vinfast har upprättat ett Singaporebaserat holdbolag, VinFast Singapore, för att kunna förenkla börsnoteringsförfarandet. Vinfast siktar in sig på en värdering om $60 miljarder dollar om dom lyckas ta in $3 miljarder dollar. Redan nu är Vinfast igång med sin första pre-IPO runda där dom söker $1 miljard dollar från utländska investerare. För att jämföra med liknande EV-plays så reste Xpeng $1,7 miljarder inför sin IPO 2020 och värderades därmed till $11 miljarder dollar samtidigt som de hade sålt 20 000 fordon vid samma tidpunkt. 

« Äldre inlägg

© 2024 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑