Etikett: Export (Sida 3 av 5)

Den 30:e juni signerar EU och Vietnam handelsavtalet EVFTA

På söndag kommer Vietnam att få igenom det 12:e frihandelsavtalet i ordningen! Inte en dag för tidigt då detta är något som har tagit lång tid att få ihop och väntas bli ett av de mest omfattande frihandelsavtalen i Vietnam hittills. Jag skrev väldigt fördjupat om EVFTAs utformning, tullar och mycket annat under hösten 2018 och jag kan varmt rekommendera er att läsa inlägget

Mycket har hänt sedan jag skrev och framför allt så har EUs betydelse för Vietnam blivit desto viktigare i tider av protektionism där USA och Kina har tidigare setts som trygga handelspartners. Dessutom så kommer ett tilläggsavtal att implementeras som är mindre känt, EVIPA. Avtalet ersätter det bilaterala investeringsavtalet som Vietnam och EU har för närvarande. 

Det nya avtalet ska enligt Cecilia Malmström öka transparensen och förebygga intressekonflikter. Exempelvis ska en gemensam ICS, Investment Court System, som säkerställer regeringarnas rätt att reglera sina medborgares intressen bevaras. På så vis skulle gemensam domstol kunna utreda korruption utan att regeringsanställda nästlar sig in och påverkar utfallet. Nyheter som dessa gör att åtminstone jag känner mig mer trygg i att investera i Vietnam.

Diskussionerna om ett frihandelsavtal började redan i juni 2012 och sedan dess har relationerna i pengar mätt vuxit rejält. EUs export till Vietnam var €3,5 miljarder 2007 och låg på €11 miljarder 2017. Samtidigt låg importen från Vietnam till EU €37 miljarder 2017 från €8 miljarder under samma period.

Vietnams handelsnetto för januari – Handelsunderskottet ökade under årets första veckor

Vietnams handelsnetto är starkt beroende av utländska direktinvesteringar, inget nytt under solen. Som jag har tidigare skrivit om så står Samsung ensamt för ungefär 25 procent av landets export. När länderna i Asien drar ner produktionen på grund av en vikande konjunktur i huvudmarknaderna påverkas även produktionsländerna exempelvis Vietnam.  

Över 70 procent av all export i Vietnam kommer från utländska aktörer med produktion i Vietnam. Hälften av alla utländska direktinvesteringar i Vietnam 2018 tillföll tillverkning av elektroniktillverkning såsom halvledare, datorer och smartphones. Med det sagt är det ganska enkelt att förutspå handelsnettot när drygt 40 procent av exporten (output) i sin tur består av elektronik.

När folk brukar fråga mig om min personliga syn på Vietnam så brukar jag int ebara be dom titta på demografin, utan även be dom följa Samsung, Intel, Foxconn och Winteks guidningar i kvartalsrapporterna. Dessa fyra bolag har tillsammans investerat mer än $20 miljarder dollar enbart i tillverkningsanläggningar och samarbeten med befintliga lokala tillverkare i Vietnam mellan år 2010 fram till idag.

Den totala exporten för 2018 uppgick till $244,72  miljarder dollar varav $175,52 miljarder kom från dessa så kallade FDI-företag (71 procent).

Under de två första veckorna av januari 2019 sjönk exporten av telefonkomponenter med -39 procent från samma period från föregående år till $1,3 miljarder. Även datorkomponenter sjönk men med endast modesta siffror på – 4,7 procent från föregående år. Handelsnettot under 2018 var positivt och redovisade ett överskott på $7,2 miljarder dollar. 2019 räknar landets ledande ekonomer att landet kommer visa ett underskott på -$ 3 miljarder. På grund av landets beroende av FDI-företag som guidar för lägre efterfrågan.

Premiärminister Xuan Phuc skyndar på landets största utländska investerare Samsung att utöka investeringarna i Vietnam

Det är inte svårt att förstå att PM Nguyen Xuan Phuc vill att Samsung ska utöka produktionen i landet. Samsung står idag för 25 procent av landets totala export och har investerar $17,3 miljarder i Vietnam sedan ett decennium tillbaka.

Samsung har idag åtta fabriker och ett researchcenter och förser 160 000 anställda med jobb. Det är ingen tvekan om att Samsung har fått en bra deal med Vietnam att etablera sig i landet. I april i år sa Samsung att de hade för avsikt att expandera, men efter uttalandet har inget hänt. Förmodligen är det därför landets premiärminister går ut och försöker skynda på Samsung att utöka investeringarna, genom att flytta mer tillverkning av andra produkter än smartphone, tablets och tillhörande elektronik.

PM Xuan Phuc föreslog en rad förslag till elektronikjätten. Bland annat att utöka produktionen genom att flytta tillverkningen av halvledare till Vietnam, energi- och infrastruktursegmentet. Utöver det föreslog premiärminister Nguyen Xuan Phuc att Samsung bidrar med framtagandet av en digitalisering av statens tjänsteutbud utifrån den modell som Samsung tog fram tillsammans med Sydkoreas regering, en så kallad e-förvaltning.

Av landets 8 fabriker som tillhör Samsung tillverkar två fabriker, tillhörande i Bac Ninh och Thai Nguyen, hälften av alla Samsungs smartphones i världen.

Skaparna bakom Apple AirPods flyttar produktionen till Vietnam i sviterna av handelskriget

I likhet med Samsung ser allt fler underleverantörer till smartphones och smartphonetillverkare, möjligheten att undkomma handelskriget genom flytt från Kina. Med lite research kan man utröna att fler tillverkare är på ingång till Vietnam och exporten lär stiga avsevärt kommande åren.

Tidigare har jag skrivit om Samsungs dominerande roll i vietnamesiska näringslivet,  i synnerhet för landets export där bolaget står för en fjärdedel av totalen på $214 miljarder. Till följd av handelskriget där Kina tappar allt fler stora företag med tiotusentals anställda accelererar flyttarna av verksamheterna till nya låglöneländer. Vi har berört ämnet, ska vi kalla det follow the shoe, en handfull gånger i bloggen och nu har då GoerTek, tillverkaren av AirPods, valt att flytta till Vietnam.

Hur stora är GoerTek och vad kan vi förvänta oss rent makroekonomiskt? GoerTek Inc. är en kinesiska hårdvarutillverkare till smartphoneindustrin med ett marknadsvärde på $10,2 miljarder och 39 300 anställda. 2017 hade bolaget en försäljning på $2,9 miljarder och samma år återfanns bolaget på Asia’s Fab 50 Companies 2017, men året därpå åkte dom ut. GoerTeks försäljningstillväxt uppgår till 36 procent årligen sedan fem år tillbaka. Samsung hade en försäljning motsvarande $50 miljarder under samma period.

AirPods, tillsammans med Apple Watch inkluderades ursprungligen i de kinesiska varor motsvarande $200 miljarder dollar som drabbades av tioprocentiga tariffer i USA som började gälla den 24 september. Produkterna lyckades däremot tillslut att undantas från tullarna i sista minuten.

Rent teoretiskt skulle flytten av enbart GoerTek från Kina till Vietnam medföra en ökning av vietnams export med lite mindre än två procent. Då har vi inte räknat med alla underleverantörer till GoerTek och liknande bolag som har annonserat om en flytt till just Vietnam på sistone. Bland dessa teknikbolag finner vi taiwanesiska Pegatron ($39 miljarder i försäljning) och Cheng Uei Precision Industry Co.Ltd ($93,62 miljarder i försäljning). Skulle Dessa två bolag flytta verksamheterna helt till Vietnam, vilket vore fantastiskt, skulle dom med enkel matematik bidra med $132 miljarder extra i vietnamesisk export.

 

Hösten 2019 träder frihandelsavtalet i kraft mellan EU och Vietnam – Jag summerar

Jag har kollat igenom de delar av avtalet som ses som färdigförhandlade mellan parterna och kommer givetvis summera detta i det här inlägget. Jag kommer även att länka lite information för den som vill läsa mer och frihandelsavtalet.

Likt många andra europeiska frihandelsavtal ligger fokuset på politik i utbyte mot slopade tullavgifter. Faktum är att när man ögnar igenom avtalet tycker jag uppleva att EU vinner mest på avtalet då unionen sitter på en helt annan teknologi, innovation samt kapital som Vietnam saknar idag och därmed kan förmodligen få svårt att konkurrera med europeiska företag initialt. EU har valt att, med lärdom av avtal med asiatiska länder, förtydliga vissa punkter kring trademarks, copyrights, TRIPS (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) och givetvis skydda Champagnen och vår Parmigiano Reggiano (Geographical Indications).

En annan viktig punkt i avtalet handlar om upphandlingar som kommer genom avtalet, att ge europeiska företag rätt till att lägga bud i offentliga upphandlingar gentemot statliga företag i Vietnam samt direkt till ministerier och de två största städerna Hanoi och Ho Chi Minh City. Denna förmån saknas hos andra länder idag och är lite av en skräll. Detta skulle kunna leda till att besvären med försenade väg- och rälsprojekt  reduceras i och med att kompetens utifrån kan få en utbildande roll i ett land som ofta saknar know-how inom många större infrastrukturprojekt. Titta bara på hur Kina förändrades i samband med frihandelsavtalen.

Ett viktig politisk kapitel som rör miljö och arbetsrätt träder i kraft i samband med EVFTA och kapitlet medför ett godkännande av Parisavtalet och att effektivt genomföra de grundläggande arbetsstandarder och konventionerna från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Förstärkt arbetsrättsskydd och arbetslagar av internationellt standard helt enkelt. Miljöåtgärder i sektorer av särskild relevans i Vietnam, såsom bevarande och hållbar förvaltning av vilda djur, biologisk mångfald, skogsbruk och fiske.

Hur ser det ut på kapitlet kring finansmarknaden i Vietnam?

Kapitlet är ganska otydligt, men såsom jag har tolkat det så kommer EVFTA att möjliggöra för fler aktörer att handla på den vietnamesiska aktiemarknaden och därmed göra det lätttillgänglig för internationella internetmäklare att minska kostnaderna att handla värdepapper direkt för de vietnamesiska börserna. Kort och gott står det att avtalet kommer att göra det möjligt att enklare distribuera marknadsdata och finansiell information mellan parterna. Detsamma gäller försäkringsbranschen, kanske värt att börja titta på BIDV (note to self).

“ — in securities Vietnam committed on market access and national treatment cross border financial data processing and to advisory, intermediation and other auxiliary securities related to trading for own account or for account of customers as long as they are permitted to Vietnam’s own financial services suppliers (issues of all kinds of securities, asset management settlement and clearing services for securities, etc.)”

Kort om Sveriges handel med Vietnam

  • 12:e största handelspartnern i EU
  • €217 miljoner i export till Vietnam från Sverige, €1 miljard i import från Vietnam 2017
  • 620 företag i Sverige exporterar till Vietnam

Vilka produkter kommer att få sina tullavgifter slopade?

Här kommer ett axplock:

  • Nästan alla maskiner och apparater kommer att vara helt avgiftsfria när avtalet börjar gälla och resterande produkter efter 5 år. Nuvarande avgifter är upp till 35% i tullavgift.
  • Motorcyklar med motorer större än 150 cc kommer att bli tullfria inom 7 år nuvarande tull är 75%.
  • Bilar kommer att vara tullfria efter 7 år, tullavgiften uppgår till 32%.
  • Ungefär hälften av EUs läkemedelsexport kommer att vara tullfri vid ikraftträdandet och resten efter 7 år, tullavgiften uppgår just nu till 8%.
  • Nästan 70% av EU: s kemikalieexport kommer att vara tullfritt vid ikraftträdande, nuvarande tullar uppgår till 5% och resten efter 3, 5 respektive 7 år.
  • Vin och sprit kommer att vara helt tullfria efter 7 år. Vin har just nu tullar på 50% och sprit 48%.
  • Fryst fläskkött kommer att vara tullfritt efter 7 år, nötkött efter 3 år, mejeriprodukter efter högst 5 år. Tariffer på kyckling kommer gradvis att minskas till 0% under de kommande tio åren.

Bild: http://trade.ec.europa.eu Oktober,2018

 

Länk till pressmeddelandet http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-18-6128_en.htm

När det kommer till vietnamesisk export till EU, motsvarande 5% av landets totala export 2018 eller $6,4 miljarder under första halvåret så kommer EVFTA reducera följande tariffer.

September PMI tillverkningsdata för Vietnam – Ner för tredje månaden i rad

Enligt Nikkei Vietnams Septemberdata så visade det sig att tillverkningen sjönk från 53,7 i Augusti till 51,5 i september. Med detta sagt så har PMI:t sjunkit under tre efterföljande månader i rad. En liten tröst är att datan har legat över 50-strecket sedan början av 2016, vilket är en indikation på att sektorn fortfarande växer. Under 50 indikerar en stagnation i tillverkningsindustrin. Datan visade en  avmattning i Vietnams tillverkningssektor, färre ordrar och svagare ökning av produktionen.

Företagen har i allt större utsträckning börjat pressa sina priser för att säkerhetställa affärer med bakgrund till att inflationen ökade mer måttligt mot föregående kvartal. Senaste inflationssiffrorna var svagare än genomsnittet sedan mätningarna startades. Konfidensen hos bolagen var däremot förbättrad mot augustisiffrorna och inköparna förväntade sig en tillväxt i nya ordrar.

Min teori är att även om påverkan från handelskriget mellan USA och Kina är liten så är det trots allt Vietnams största handelspartners som minskar orderingången när det kommer till exporten för Vietnam. Exportordrarna steg i den långsammaste takten på 16 månader.  Så även om det växer och tillverkningsindustrin ser fortfarande optimism så verkar datan indikera på en lätt avmattning. Man ska veta däremot att även om USA och Kina är störst så expanderar länderna Japan och Sydkorea väldigt aggressivt i Vietnam just nu och plockar marknadsandelar. Med det sagt så borde avmattningen dämpas avsevärt när nya marknader som Sydkorea och Japan, som tidigare skrivits på bloggen, flyttar sin tillverkning från Kina snabbare än någonsin till bland annat Vietnam.

 

Kan Vietnam undvika att skadas av ett handelskrig? – New York Times

När elefanterna slåss försvinner myrorna: Khmer-proverbet fångar känslan av fara i det eskalerande handelskriget mellan USA och Kina. Världens två supermakter har låsta betar på grund av tullarna och resten av världen – i synnerhet Asien – verkar riskera att trampas ihjäl av supermakterna. När handelskriget leds in i den tredje månaden med USA som sagt att införa ytterligare en ny omgång tullar på 200 miljarder dollar i höst, utvidgas konflikten fyrafaldigt, är en sanning klarare än någonsin: I en globaliserad ekonomi finns ingenting isolerat. Det finns inget som ett handelskrig med nålprecision med vissa utvalda mål där tullarna slår ner på sina mål och lämnar allt omkring dem oskadade. I sitt försök att straffa Kina för orättvis handelspraxis och minska ett handelsunderskott på $375 miljarder dollar, orsakar Trump-administrationen även skada på några av USAs allierade i Asien, vilket tvingar dem likt myror under elefanternas fötter att kriga eller fly.

Betrakta Vietnams problem. Kina och USA, som alla har sina egna våldsamma historier i Vietnam, är nu landets viktigaste handelspartners. Tillsammans stod jättarna för ungefär 35 procent av Vietnams export förra året, vilket främjade omvandlingen från att vara en sömnig leverantör av ris och kaffe till att bli ett tillverkningsnav. När handelskriget bröt ut, skapade det ringar på vattnet som nådde Hanoi. En snabb devalvering av den kinesiska yuanen ledde en kort uppgång på vietnamesiska dongen och en nedgång i börsen. Rykten spred sig om ett inflöde av billiga kinesiska konsumtionsvaror och hotet om amerikansk protektionism sprider sig på sätt som skulle påverka Vietnams viktiga export. Oron var befogad: Nästan $5 miljarder dollar i vietnamesisk export är en del av Kinas varukedja, vilket innebär att de kan känna effekten av att bli utsatt för de amerikanska strafftullarna.

Snart började en annan reaktion äga rum. Drev från handelskrigets faror har många utländska företag med säte i Kina – dessa myror under elefanternas fötter – börjat flytta produktionen från Kina till Sydostasien. Ett tecken på denna utveckling visades i mitten av juli när en grupp besökare visade sig på Vietnams norra kust nära Ha Long Bay. Männen i vita skjortor och mörka slipsar var inte turister. De representerade 72 japanska företag, inom industrin alltifrån textilier till elektronik, och de letade efter en ekonomisk tillflykt. ”Många av dessa japanska företag har varit verksamma i Kina,” berättade Nguyen Duc Tiep, en tjänsteman från den lokala investeringscentrat. ”De vill expandera sina verksamheter och flytta de befintliga från Kina för att eliminera risker som orsakas av landets stigande produktionskostnader och genom handelskriget mellan USA och Kina, vilket gör det svårt för japanska företag att exportera sina produkter till USA från Kina.”

Follow the shoe

De japanska affärsmännen kan vara handelskrigets första ekonomiska offer. Övergången till  att flytta tillverkningen bort från Kina är inte ett nytt fenomen. Under de senaste åren som lönerna i kinesiska fabriker har ökat kraftigt, har många företag, både utländska och kinesiska, börjat flytta åtminstone en del av sin verksamhet till Sydostasien för att dra nytta av lägre produktionskostnader. I Vietnam, där lönerna knappt är en tredjedel av dem i Kina, gör Adidas nu dubbelt så många skor som i Kina, och Intel och Samsung Electronics har gjort investeringar där i miljard dollar-klassen. Landets exportledda tillväxt beror på att man har attrahet utländska investeringar och nu kan amerikanska och kinesiska politiker påskynda sin ankomst. ”För många företag är handelskonflikten en katalysator för att utforska regioner som de inte hade tänkt på tidigare”, säger Jon Cowley, en skatte- och handelspartner vid advokatbyrån Baker McKenzie i Hong Kong. ”För andra är det en accelerator för en process som de redan påbörjat. Handelskonflikten pressar dem bara över målstrecket. ”

Det är fortfarande tidigt i handelskriget, endast två månader har kriget pågått, så många av dessa företagsförflyttningar har tar bara tagit form. Fortfarande är tävlingen igång att säkra överproduktionskapacitet över hela regionen – i Thailand, Indonesien och på andra håll. I slutet av juli godkände Delta Electronics, en taiwanesisk tillverkare av Apple Power Components, en $ 2,14 miljarder buyout av sin thailändska affiliate för att klara de växande handelsriskerna. Även i sommar öppnade Hongkongs Techtronic Industries (T.T.I.), tillverkaren av Hoover dammsugare och Milwaukee power tools, en ny fabrik i Vietnam och en annan, den sjätte i USA. Ungefär 76 procent av T.T.I.s intäkter kommer från Nordamerika. ”Vi har alltid sagt att vi inte vill ha alla våra ägg i en och samma korg”, säger företagets verkställande direktör, Joseph Galli, i augusti och betonade vikten av ”en flexibel produktionsskedja”.

Produktionsskedjor, oskyldiga som de låter, är ett ställe för säkerhetsproblem i detta handelskrig. Amerikanska exporten som Kina slår med tullavgifter är oftast enkla varor som kommer nära hemmet: fläsk, sojabönor, whisky. Men Kinas export till USA, speciellt inom högteknologi, är komplexa produkter som samlas i Kina från en svindlande mängd utländska komponenter och råvaror. En bärbar dator som skickats till Amerika, till exempel, kan ha en sydkoreansk skärm, en japansk hårddisk och ett minneskrets från Taiwan. En tullhöjning svider för varje del av denna internationella produktionsskedja. Asiens mest avancerade ekonomier, däribland Japan, Sydkorea och Taiwan, är så globaliserade att de lätt kan fastna i denna protektionistiska korseld.

För Taiwan står mest på spel. De levererar 18 procent av Kinas totala import av mellanprodukter, eller nästan 14 procent av Taiwans bruttonationalprodukt, enligt Stimson Center i Washington. Som Tsai Ming-fang, en ekonom vid Taipei’s Tamkang University, berättade för Bloomberg: ”Trumps tariffer ger taiwanesiska företag ytterligare ett incitament att flytta till Sydostasien.”

Dammet som sparkas upp av handelskriget döljer det faktum att Asien är världens mest dynamiska handelsregion. Enligt Världshandelsorganisationen hade Asien 2017 världens snabbaste tillväxt i handeln för både import och export, 9,6 procent respektive 6,7 procent. För 18 månader sedan trodde ledarna i Vietnam och 10 andra länder i Stillahavsområdet att de ekonomiska utsikterna skulle stärkas ytterligare genom skapandet av Trans-Pacific Partnership. Avtalet, som inkluderade USA och Japan, men inte Kina, erbjöd också chansen att, som en grupp, driva tillbaka Pekings orättvisa handelspraxis såsom immateriella rättigheter och som tvingar företag som gör affärer i Kina  att dela med sig av sin teknik.

President Trump avvisade T.P.P. avtalet. Nu, med minskat inflytande i regionen, belönas USA  av sitt handelskrig ensamt och lämnar många av sina tidigare asiatiska partners, och många amerikanska företag, fast i mitten som söker den säkraste vägen ut.

För att kompensera konfliktens negativa inverkan har Peking sänkt tarifferna till de asiatiska länderna, en påminnelse om att Kina kommer att förbli den ensamma supermakten i Asien långt efter det att handelskriget är slut. Denna kompensation kan dock inte stoppa tillverkarnas utflöde från Kina till Sydostasien. Den amerikanska sko-och tillbehörstillverkaren Steve Madden flyttar till exempel från Kina till Kambodja – 15 procent i år, 30 procent år 2019. (En amerikansk studie från modeindustrins som släpptes i juli visade att två tredjedelar av Alla textilföretag förväntas sänka produktionen i Kina under de närmaste två åren, med hänvisning till USAs protektionism som den största utmaningen.) Att flytta produktionen till en ny plats är dyr och komplicerad. Med tanke på den notoriska mannen bakom handelskriget och den kaotiska churnen i amerikansk politik håller vissa chefer fast i hopp om att allt kommer att gå undan. Men eftersom nya tariffer på ytterligare $200 miljarder dollar på kinesisk import, med 6 031 produkter på mållistan, ser handelskriget inte längre ut som en kortsiktig kris.

När striden eskalerar, är det oroande att kinesiska företag kan flytta mer operationer söderut med hjälp av taktik för att leverera sina varor till USA. Den vietnamesiska är åtminstone vaksam mot kinesiska intrång. Deras antagonistiska historia med sin norra grann – tusen år under kinesisk imperialism, gränsöverskridandet 1979, de pågående tvisterna över Sydkinesiska havet – har färgat de senaste protesterna mot kinesiska företag. Det verkar nästan som karmisk återbetalning att Vietnam kan dra nytta av Kinas konflikt med USA, ett land som trots sitt eget långvariga krig här har blivit en av Vietnams starkaste allierade.

Ingen kan förutsäga all smärta och permutationer i handelskriget. Den vietnamesiska regeringen är försiktig, även utvisar en försumbar nedgång i tillväxt under de närmaste fem åren.  I juli höjde Standard Chartered sina tillväxtprognoser för Vietnam till 7 procent i år baserat på inflödet av utländska direktinvesteringar. Förutom att locka till sig företag som säkrar sina kinesiska satsningar, kan Vietnam också dra in amerikanska köpare ivriga att diversifiera sin import utanför Kina. ”Samförståndet före var att T.P.P. skulle vara katalysatorn ”, säger Michael Kokalari, chefekonom på det Vietnam-fokuserade kapitalförvaltningsbolaget VinaCapital. ”Men handelskriget kan vara det som verkligen öppnar dammportarna.” I Vietnam kan kämpande elefanter bara ge de tursammaste myrorna en chans att trivas.

 

Källa: https://www.nytimes.com/2018/08/29/magazine/can-vietnam-avoid-getting-hurt-in-the-crossfire-when-the-tariffs-are-flying.html

Nedgången i kinesiska yuanen oroar vietnamesiska företag

Nedgången av den kinesiska yuanen (CNY) mot amerikanska dollarn under de senaste två veckorna kom som ett resultat av handelsspänningarna mellan världens två största ekonomier. Nedgången har gett upphov till rädsla bland vietnamesiska företag för att de inte kommer att kunna konkurrera med sina kinesiska konkurrenter.

Även om yuanen steg kraftigt till 6,6242 mot amerikanska dollar på onsdagen, var det bara en återhämtning från en större nedgång som började i mitten av juni för att slutligen nå 11-månaders lägsta på 6,7294 per dollar på tisdagen, enligt Reuters.

Fallet i yuanen mot dollarn kommer att öppna dörren för kinesiska exportörer att öka försäljningen av produkter för att öka vinsten, säger ekonomen Vu Dinh Anh till tidningen Thanh Nien.

Effekten kommer inte att vara omedelbar, men så småningom kommer de vietnamesiska huvudlinjerna att påverkas, eftersom de skulle behöva konkurrera mot starka kinesiska exportörer, tillade han.

För vietnamesiska textilföretag är EU för närvarande näst största exportmarknaden, efter USA. Om yuanen fortsätter att falla kan Kina öka sin textilexport till EU, vilket gör det svårt för vietnamesiska företag, säger Pham Xuan Hong, ordförande i HCMC Garment and Textiles Association.

Vietnam kommer inte  att skörda frukten med de förväntade fördelarna med att underteckna frihandelsavtalet med EU om Kina exporterar sina textilprodukter till EU i stora mängder och konkurrerar med vietnamesiska produkter, sa Hong.

En VD för ett stålföretag i Vietnam, som inte ville bli namngiven, sa att om lokala stålföretag fortsätter att importera stora mängder kinesiskt valsat stål kommer följderna att bli svåra.

Vietnam tillämpade en ”självförsvarskatt” på importerat valsat stål i april 2016, men företag har samtidigt försökt att märka sitt köpta stål från Kina som en annan typ av stål för att undvika det.

”Stålföretag måste avstå från att importera billig stål från Kina eller så kommer Vietnams stålindustri inte att kunna konkurrera på den regionala marknaden”, berättade källan till VnExpress International.

Kina kommer också att försöka exportera sitt stål till ASEAN då yuanen försämras, vilket minskar Vietnams möjlighet att göra bra resultat på den regionala marknaden, tillade källan.

Andra branschinspektörer fruktar att om yuanens värde är fortsatt låg kommer tillverkningsföretag att skynda sig att importera stora mängder från Kina och försumma investeringar i sina egna anläggningar och teknik för att öka exportkapaciteten.

Detta kan i sin tur minska de fördelar Vietnam kan få när CPTPP träder i kraft, oroar sig många företag i Vietnam.

Bara sitta still i båten

Samtidigt kommer vietnamesiska importörer att få stora fördelar från den försvagade yuanen eftersom de flesta importerar maskiner och varor till Vietnam först och betalar tillbaka i CNY vid en senare tidpunkt, sade ekonom Vu Dinh Anh.

Lokala företag som beställer varor på kredit från sina kinesiska motsvarigheter kommer att ha fördel om CNY förblir låg, tillade han.

Andra experter tror att Vietnam inte kommer att bli oerhört påverkat av valutafallet och behöver inte vara alltför orolig.

Landet borde inte vara alltför bekymrat och göra misstaget att sänka den vietnamesiska dongen för att följa yuanen, säger ekonomen Bui Trinh.

”Vietnam har gjort det misstaget i det förflutna, men i det här fallet borde de bara sitta still i båten och inte oroa sig,” sa han.

Han tillade att CNYs fall bara kommer att gynna lokala företag som har beställt stora mängder varor från kinesiska företag på kredit, vilket de kan betala tillbaka med en lägre växelkurs.

Handelsomsättningen mellan Vietnam och Kina uppgick till $93,69 miljarder dollar förra året, en ökning med 23,2 procent från 2016 och utgjorde 22 procent av Vietnams totala handelsomsättning, enligt Vietnam Customs. Siffran beräknas nå 100 miljarder i år.

 

Källa: https://e.vnexpress.net/news/business/yuan-fall-worries-vietnamese-firms-3773003.html

Vietnams exportomsättning översteg $80 miljarder dollar mellan januari – maj i år

Per den 15 maj uppgick Vietnams exportomsättning till $82,63 miljarder dollar, en ökning med 18,7 procent från år till år, enligt statistiken från generaldirektoratet hos Vietnams tullverk.

Landets importomsättning hade nått $80,10 miljarder dollar under innevarande år, en ökning med 10,4 procent jämfört med samma period föregående år.

I mitten av maj hade den totala handelsomsättningen för Vietnam nått $162,74 miljarder dollar, en ökning med 14,4 procent jämfört med samma period 2017.

Även om Vietnam hade ett handelsunderskott på $1,37 miljarder dollar under första delen av maj, upprätthöll landet ett handelsöverskott på $2,5 miljarder dollar sedan årets början till den 15 maj.

Under den perioden fram till maj i år uppvisades omsättningen för utländska direktinvesteringar på $105,64 miljarder dollar, en ökning med 13,2 procent från år till år. Denna sektor redovisade ett handelsöverskott på $465 miljoner dollar under första halvåret, vilket ökade handelsöverskottet till 1,41 miljarder dollar den 15 maj.

FDI-sektorns exportomsättning fram till 15 maj uppgick till $58,52 miljarder dollar och ökade med 18,6 procent från år till år och svarade för 70,8 procent av landets exportomsättning.

FDI-sektorns importomsättning rapporterades till $47,11 miljarder dollar, en ökning med 7,2 procent från år till år och svarade för 58,8 procent av landets importomsättning.

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/448334/viet-nams-export-turnover-exceeds-us80bn.html#ZRSJWQR4bzO8amaW.99

Ny djuphavshamn byggs i Hai Phong

Logistik i Vietnam

En ny djuphavshamn är beräknad att öppnas denna månad i Vietnams nordliga stad Hai Phong.

Staden är en viktigt nav till Vietnam, men den befintliga hamnen kan inte ta emot stora containerfartyg då hamnen ligger längs Cam River som bara är sju meter djupt, sa Nikkei i en rapport på lördagen.

Den nya hamnen Lach Huyen International Gateway vetter mot havet där vattnet är 14 meter djupt.

Den sträcker sig 750 meter (2,460 fot) som är dubbelt så lång som Hai Phong Port och hamnen har två containerkranar.

Arbetet med Lach Huyen Port startades under 2013 till en uppskattad kostnad på $1 miljard dollar och när den första fasen slutfördes den 13 maj kommer den att kunna hantera cirka 300 000 20-fots containrar eller TEU, enligt Nikkei.

Den siffran kommer att stiga till mellan 2-3 miljoner TEUs år 2019, vilket är dubbelt så mycket som Hai Phong Port.

Vid en ceremoni för att markera konstruktionen av Lach Huys andra fas år 2016 sa statsminister Nguyen Xuan Phuc den nya hamnen ”har en nyckelroll i Vietnams havsstrategi”.

Infrastruktur för att stödja hamnens funktion har tagit form, däribland en motorväg som förbinder Hai Phong med huvudstaden Hanoi som halverar tiden för transporten till ungefär 90 minuter.

Vid ett regeringsmöte i Hanoi förra månaden sa PM Phuc att Vietnams logistikkostnader påfrestar lokala företag och måste sänkas för att göra företagen mer konkurrenskraftiga.

Vietnams logistikkostnader stod för 20,9 procent av BNP 2016, enligt Världsbanken och var högre än regionala kollegor såsom Kina, Thailand och Japan.

Anledningen till detta är kostnaden för att transportera varor via land, sa han.

I Vietnam står transport för 59 procent av alla logistikkostnader, sa vice minister för industri och handel Nguyen Van Cong vid mötet.

Kostnaden för att transportera en 40 fots container på land från Hanoi till HCMC kostar cirka VND 40 miljoner ($ 1.785), vilket är 9,7 gånger mer än att transportera den via vattnet och 2,5 gånger mer än att transportera med tåg, sa han.

Enligt en rapport från 2016 som utgivits av ministeriet transporteras 77,2 procent av gods via land i Vietnam, medan bara 5,22 procent går via vatten och 0,42 procent med tåg.

Källa: https://e.vnexpress.net/news/business/new-deep-sea-port-to-boost-logistics-capacity-in-vietnam-3745995.html

« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2025 Frontier Vietnam

Tema av Anders NorenUpp ↑