Etikett: FOL

Reviderade investeringslagar klubbades igenom – Banar väg för MSCI-uppgradering 2021

8 juli, 2020 / Fredrik / Inga kommentarer

Nationalförsamlingen klubbade igenom revideringen av Law on Enterprises och Law on Investment i mitten av juni. Jag hittade en summering av de nya lagförslagen och tänkte dela med mig av några godbitar ur den. Tanken är att revideringen ska börja gälla 1:a januari 2021. Jag skrev i föregående halvårssummering om att lagförändringar såsom Law on Entreprises och Law on Investment kommer att vara av stor vikt för en eventuell uppgradering till MSCI Emerging Markets. Skulle uppgraderingen inte ske på en gång kan Vietnam flyttas till bevakning för eventuell uppgradering. I bästa av alla världar kan beslutet om uppgradering ges i juni 2021 och själva flytten ske redan i november samma år. Däremot har det, historiskt sett, tagit betydligt längre tid än så och i normalfallet skulle flytten ske någon gång under våren 2022.

Summering av reviderade Law on Entreprises och Law on Investment 2021

Law on Entreprises

Hushållsföretag och övriga företag separeras. Nya regler riktade till hushållsföretag kommer att komma senare under 2021 och undertiden kommer regeringen att bevaka regleringen kring den här typen av företag.

Ny definition av SOE. Statligt ägda företag, SOEs, kommer att omdefinieras. Idag definieras en SOE som ett företag där staten äger direkt 100 procent av verksamheten. I den nya definitionen så kommer företag där staten äger direkt 50 procent av verksamheten att definieras som SOE.

Minoritetsägares rättigheter stärks. Kravet på att en aktieägare eller en grupp aktieägare måste ha ordinarie aktier i minst sex månader i rad för att utöva aktieägarnas rättigheter slopas helt. Dessutom har aktieägare som äger minst 5 procent av alla gemensamma aktier följande rättigheter:

Granska och söka igenom mötesprotokoll och uppföljningar av dessa, styrelsens beslut, finansiella rapporter med undantag för dokument relaterade till affärshemligheter.

Begära sammankallelse till en extra bolagsstämma i vissa specifika fall.

Begära att styrelsen undersöker varje specifik fråga relaterad till ledning och administration när det anses nödvändigt.

Law on Investment

Villkorat marknadstillträde

Nya sektorer kräver villkorade marknadstillträde för investerare. Dessa villkor har bland annat haft sitt syfte att skydda Vietnams nationella säkerhet. Sedan tidigare har det varit svårt att investera i sektorer såsom energisektorn som höjde sektorns lagstadgade FOL i december 2019 från 20 till 34 procent. Nu har det alltså tillkommit nya sektorer med specifika villkor. En sektor som förbjuds helt är inkassotjänster vilket betyder att varken utländska eller inhemska investerare kan äga eller bedriva verksamheter inom den sektorn. Samtidigt lättas marknadsvillkoren upp för investeringar i franchise- och logistikföretag. Några sektorer som har blivit föremål för villkorad marknadstillträde är bland annat äldrevård, vattenrening, elektronisk identifiering och autentiseringstjänster. I takt med att oroligheterna på Sydkinesiska havet trappas upp har även villkor tillkommit för företag inom registrering av fiskefartyg och besättningsutbildning för fiskefartyg.

Reglerna kring M&A luckras upp

Efter årsskiftet krävs inget godkännande av varken fusioner eller förvärv om köpet inte leder till en ökning av FOL. Skulle däremot köpet leda till en ökning av FOL och andelen överstiger 50 procent av aktierna så skulle det krävas ett godkännande av premiärministern. Projekt med maximalt investeringskapital på VND 10 biljoner kommer inte heller krävas på något godkännande från premiärministern.

Utöver dessa revideringar finns det förslag från finansministeriet om att tillåta utländska direktinvesterade företag (foreign direct invested enterprises). Förslaget har tagits vidare till vietnamesiska finansinspektionen SSC för att ta det vidare till regeringen.

Den reviderade värdepapperslagen

Sedan November 2019 finns det en stor reform värdepapperslagen, kallad 54/2019/QH14, som kommer att gälla från 1:a januari 2021. Lite highlights:

För att bli ett publikt bolag efter årsskiftet 2020/2021, måste det egna kapitalet (charter capital) för ett företag uppgå till minst VND 30 miljarder, drygt $1,3 miljoner dollar, där minst 10 procent av rösterna måste innehas av minst 100 andra aktieägare än majoritetsägarna. Publika bolag som inte uppfyller dessa krav efter årsskiftet kommer att klassas som icke-publika bolag.

IPO:er kommer att regleras hårdare

Företaget måste ha ett eget kapital på minst VND 30 miljarder.

Bolaget ska ha registrerat vinst under senaste 2 åren, i följd och inga ackumulerade förluster förrän samma år som börsintroduktionen genomförs.

Minst 15 procent av företagets röstandelar måste säljas vid börsintroduktionen om inte företaget har ett eget kapital på VND 1000 miljarder eller mer, då är kravet minst 10 procent.

Vid börsintroduktionen ska andelarna gå till minst 100 andra utöver majoritetsägarna.

Större aktieägare måste förbinda sig att inneha minst 20 procent av företagets eget kapital under minst ett år från börsnoteringen, dvs. lock-up.

Lock-up kommer att vara tre år för strategiska investerare, eller ett år för professionella värdepappersinvesterare, med undantag för överföringar mellan professionella investerare eller som beslutas av domstolen / skiljedomstol eller i fall av arv.

Vid private placement får endast strategiska investerare och professionella värdepappersinvesterare delta i en private placement av ett publikt företag enligt den nya lagen.

Definitionen av professionella investerare ändras och täcker även:

Företag med eget kapital på över VND 100 miljarder
Börsnoterade företag
Privatpersoner med en värdepappersportfölj med ett värde över VND 2 miljarder
Individer med en årlig beskattningsbar inkomst på VND 1 miljarder eller mer

Första handelsdag för VFMs ETF mot VN Diamond Index

13 maj, 2020 / Fredrik / Inga kommentarer

Igår, 12:e maj, hade VFVM Diamond ETF sin första handelsdag. Börskoden blev FUEVFVND och handlas kring VND 11200 per fondandel. ETFen följer HoSEs VN Diamond Index som är en av de tre senaste indexen som tillkom i slutet av november i fjol. Jag skrev om lanseringen av dessa tre index och just Diamond var jag väldigt intresserad av då den gav exponering till vietnamesiska aktier där kvarvarande andel FOL (foreign ownership limit) var låg eller obefintlig. Dessutom var VN Diamond det enda index som inte bestod enbart av bankaktier.

Sedan coronaviruset bröt ut har vietnamesiska bankaktier rasat och sedan det blev klart att ETFen skulle lanserats så har köpflödet kommit tillbaka in i bankaktierna. Inför listningen hade 10,2 miljoner fondcertifikat registrerats till ett värde av $4,3 miljoner dollar. Ett ganska blekt deltagande med andra ord. Dessutom tecknade Dominic Scriven, ordförande för fondbolaget Vietnam Fund Management som står bakom ETFen, 2 miljoner fondcertifikat som motsvarar drygt 20 procent av totalen.

Att kunna investera i vietnamesiska aktier med FOL kring 0 procent genom ETFen är välkommet. Många utländska investerare likt mig själv har tampats länge mellan att vänta tills det kommer ut 10-50 aktier tillgängligt för utländska investerare eller att köpa positioner av andra utlänningar. I det senare alternativet är premier mellan 10-30 procent ovanför marknadspris inte ovanligt.

I oktober väntas nya index presenteras – Nya ETFer på ingång

23 september, 2019 / Fredrik / 2 kommentarer

För och främst vill jag rikta ett tack till Mattias Martinsson på Tundra Fonder som berättade nyheten som presenterades i mitten av augusti. Kort och gott så valde Vietnams största och snart enda aktiebörs, Ho Chi Minh Stock Exchange (HoSE), att presentera tre nya index. Indexen Vietnam Diamond Index, Vietnam Financial Select Index and Vietnam Leading Financial Index ska nu speglas av ETFer. Vem eller vilka aktörer som kommer att stå bakom dessa ETFer är fortfarande inte avgjort.

I oktober kommer HoSE att presentera indexkorgarna med bolag som uppfyller kraven för vardera index. Jag tänkte presentera kraven för varje index. Redan nu spekuleras det om vilka bolag som kommer in i indexen, men jag anser att det är för tidigt för att spekulera i detta.

Vietnam Diamond Index

Innehåller aktier med en kvarvarande andel FOL, foreign ownership limit, en rimligt P/E-värdering och ett börsvärde på minst motsvarande VND 2000 miljarder, ungefär 835 miljoner kronor. Rong Viet Securities räknar med att 13 aktier kommer att finnas med i det här indexet.

Bildkälla: VFM

Vietnam Financial Select Index

Ett sektorindex inom finans med aktier som har ett börsvärde på minst VND 500 miljarder, 209 miljoner kronor. Dessutom måste aktierna ha en daglig handelsomsättning motsvarande VND 1 miljard, 417 000 kronor. I det här indexet väntas 16 aktier att sannolikt finnas med enligt Rong Viet Securities.

Vietnam Leading Financial Index

Ett lite större sektorindex inom finans. Aktierna ska ha en daglig handelsomsättning motsvarande VND 10 miljarder, 4,17 miljoner kronor. Dessutom måste 0,1 procent av bolagets aktier omsättas dagligen. Endast två aktier som finns med i Financial Select Index kommer att inte finnas med i det här indexet enligt Rong Viet Securities.

Det finns två aktörer idag som har sagt att de är intresserade av att öppna upp ETFer för en eller flera av dessa index. SSI och VFM är två favorittippade kandidater, men den som blir först och billigast kommer att ta hem segern. Riktigt spännande!

För närvarande ser storleksordningarna mellan Vietnam-ETFerna ut som följande

ETFernas storlek mätt i USD

ETFerna VFM VN30 och FTSE Vietnam har ett förvaltat kapital kring $270-275 miljoner dollar vardera. iShare är störst, samtidigt som Vietnam utgör drygt 30 procent av MSCI Frontier Markets Index.

Den 25:e smäller det – MSCI ger besked om Vietnam till watchlist

17 juni, 2019 / Fredrik / Inga kommentarer

Den årliga händelsen som alla Vietnam-investerare som jag lägger extra vikt på är MSCIs årliga genomgång av dessa marknadsindex. I år infaller den 25.e juni och med en stor skopa tur så kan Vietnam flyttas upp till MSCIs Emerging markets watchlist. Däremot ser chanserna väldigt små ut även i år. Jag ska berätta varför.

Vietnams regering har verkligen kämpat för att förbättra utsikterna för en omklassificering av landets marknadsstatus från gränsmarknad till tillväxtmarknad. De finns redan på FTSE Russells bevakningslista sedan augusti, men den är inte lika prestigefull som MSCI då fler fonder följer MSCI.

Vad är det som gör att Vietnam inte lyckas den här gången? Jag ska börja med att berätta om vad de har åstadkommit med sedan förra året.

Förbättringar

Fler bolag har börjat rapportera på engelska, om än långt ifrån alla börsbolag. Generellt så kan man säga att hälften av alla storbolag på vietnamesiska börserna har det som standard. Vid årsskiftet beslutade sig regering för att slå ihop den nordliga och den sydliga börsen.

Den nya börsen kommer att helt logiskt heta VSE, Vietnam Stock Exchange. Själva implementeringen kommer att utföras under hösten och väntas ge synergieffekter på likviditeten och regelverken kommer att bli enhetliga till skillnad från dagens börser. I och med den här sammanslagningen planeras ett centralt clearinghus, något som saknas helt idag. Den nuvarande lösningen är att “clearingen” sker genom godkännanden från landets värdepapperscentral VSD, Vietnam Securities Depository. Dessutom ska handelstiden utökas och sannolikt kommer lunchbreaket slopas mellan 13:00-14:00 att slopas, dessutom kommer taket och golvet för hur mycket en aktie kan stiga/falla att utökas från dagens 7 procent.

Fler finansiella produkter har tillkommit på marknaden, det senaste är covered warrants och fler futures. Under 2017 introducerade man den första futuren som var VN30 och under hösten 2018 så kunde man börja handla fler underliggande index. Planer på icke röstberättigade aktier så kallade NVDR kan vara lösningen till att komma runt problemet med FOL, foreign ownership limit, i vissa känsliga sektorer som bank, transport och säkerhet. Vissa banker har försökt påverka regeringen att slopas taket för utländskt ägande, men istället har detta kommit upp som ett alternativ. Belsutet kommer att tas under nationalförsamlingens sjunde session som avslutades den 14:e juni i år. Jag väntar med spänning på en summering från denna session.

Förbättringsåtgärder

Vad finns kvar att göra som inte nämnts ovan? Det som inte har diskuterats överhuvudtaget är valutan. Idag finns ingen offshoremarknad för Vietnamesiska Dongen och den sätts utifrån en korg av utländska valutor. Ett långt inlägg om detta finner ni här. Dessutom finns inte alla finansmarknadslagar direkt översatt från vietnamesiska till engelska. Jag skulle väl påstå att som investerare på aktiemarknaden jobbar mycket med att intala sig själv att det mesta fungerar. Sen vet vi nu att det finns inget som tyder på att den vietnamesiska regeringen skulle från dag till annan välja att utestänga sig från en allt öppnare aktiemarknad. Idag finns det aktieböcker och bortsett från ett centralt clearinghus så liknar aktiemarknaden ganska mycket den svenska då det nuvarande systemet byggdes av Nasdaq 2008.

En annan viktig punkt är att det finns en hel del förbättringsåtgärder när det kommer till att kunna öppna ett konto som utlänning. Jag har en guide idag på bloggen som visar hur du kan öppna ett konto från Sverige, men processen är helt ärligt onödigt krånglig då den ansökande måste godkännas av Vietnam Security Depository.

Slutligen så betonar MSCI en viktig sak. För större finansiella institutioner och större aktieägare är handel utanför börsen i börsnoterade aktier väldigt komplicerat då varje affär måste godkännas manuellt av landets finansinspektion State Securities Commission of Vietnam.

Som lite bonusläsning publicerade VinaCapital ett PM i mitten av maj gällande vad som behöver förändrats. Bilden av vilka åtgärder som behövs är entydig från alla håll. Däremot går de dessutom in på effekterna av både en inkludering i watchlist och vad som skulle hända om de inte blev inkluderade. En väldigt intressant observation. Läs mer här Vietnam-MSCI-May-13-2019-r2

Vietnam slopar taket för andelen utländska ägare i börsbolagen – Här följer en summering

9 november, 2018 / Fredrik / Inga kommentarer

I onsdags vaknade jag till det glädjande beskedet att Vietnams finansminister presenterade ett utkast på en ny värdepapperslag. I detta utkast föreslogs det att slopa den nuvarande 49-procentsregeln i en mängd sektorer. Det som kvarstår är 30-procentsregeln för banker och vissa sektorer som rör landets säkerhet. Kommer vi att se ett lyft likt det som skedde när landet slopade 30-procentsregeln och införde 49-procentsregeln 2015? Hur stort inflöde kom in som konsekvens av den reformen? Det ska vi grotta oss ner i.

I skrivande stund uppgår det totala börsvärdet för landets samtliga 1500 börsnoterade företag (inklusive UPCoM-bolagen) till $166 miljarder dollar, 77 procent av BNP. Av dessa miljarder uppgår $34 miljarder från utländska investerare, drygt 20 procent. I kontrast till den siffran ligger Stockholmsbörsen på ett totalt börsvärde om $1,52 biljoner dollar. Att däremot jämföra två länder med helt olika regelverk kring ägarskap är som att jämföra äpplen med päron. Jag har tidigare skrivit om FOL (Foreign Ownership Limit) i bloggen och dess historia i Vietnam för den som vill läsa bakgrunden.

Det är lätt att glömma bort att det var i juni 2015 som dekretet om 49 procent slopades och sedan dess har all-share indexet VN stigit med 50 procent från 600 till ~900 i skrivande stund. Hur ser det då ut med implementationen efter upphävandet av dekretet, hur många bolag har egentligen upphävt FOL?

Enligt data från september i år har endast 25 av 740 bolag noterade på HOSE och HNX, det vill säga rensat för onoterade bolag på UPCoM. 25 bolag, eller 3,4 procent av de börsnoterade bolagen har alltså slopat taket sedan 2015 och återfinns bland landets large caps. Ser ni vart jag vill komma? Om nu merparten av landets företag utan FOL återfinns på HNX30 och VN30-index varför är det bara 3,4 procent som har nappat?

En studie från 2011 visar att utländska investerare har valt att investera i vietnamesiska storbolag, med bra ägarspridning med hög book-to-market ratio och låg skuldsättning. En annan intressant siffra från studien är att andelen utländska ägare på de vietnamesiska börserna uppgick då till endast 10,16% 2007 och 2009 stod den siffran i 14,80%.

Med den här informationen i åtanke kan man lättare förstå varför få bolag har agerat på att slopa sitt tak. För att investerare ska vara intresserade av att investera vill de se uppdelade värdebolag med låga skulder och tydliga verksamheter. Konglomerat med grenar inom cementproduktion, turism och fastighetsförvaltning ignoreras av investerarkollektivet då det är alldeles för svårt att grotta sig ner i balansräkningarna och förstå siffrorna.

Det här problemet är något som inte går att lösa i en handvändning. Regeringen kan alltid lobba för uppdelningar av bolag, men det är sällan gratis att genomföra. Så länge bolagen växer så ser nog många företagsledare att skynda långsamt med dessa processer. En annan aspekt är givetvis rädslan att förlora all kontroll till ett fåtal utländska investerare. Endast 8 företag av de 25 bolag utan FOL har över 50 procent utländska ägare.

Om vi räknar med att lyftet på 50 procent mellan juni 2015 till idag, innebär den effekten av dekretet ett nettoinflöde på $55,5 miljarder (111 mdr*1,5=166 mdr total market cap q3 2018)? Jag kan personligen inte se det på något annat sätt. Rent teoretiskt, väldigt teoretiskt, borde den här nyheten vi såg i veckan med andra ord generera minst $55 miljarder kommande tre åren från januari 2020 då lagen ska implementeras. Detta resonemang ska tas med en nypa salt, men det grundas bara på höftningar från undertecknat.

Slutligen, om vi nu tänker oss att börserna i Vietnam får ett ryck 2020 och marknaden slukas av utländska investerare och pengarna flödar in som aldrig förr, vad händer då? Den största risken med alltför kraftiga inflöden och därmed stigande börsvärden är att det kan skapa oro för en skuldsättning som ingen kan rädda om betalningarna ställs in. Se lex Vietnam Shipbuilding Industry Group även kallad Vinashin. Det statligt ägda bolaget kunde inte förmå att betala sina skulder på $4,5 miljarder 2010 och motsvarade då 10% av landets BNP. Med det sagt så krävs det en utförsäljning av statens aktieportfölj där de upphör helt som delägare. Därmed upphör statens ansvar över bolagen och strategiska investera kan se till att bolagen gör sig av med olönsamma dotterbolag och blir även lättare att analysera.