Etikett: lån (Sida 1 av 2)

SBV inför särskilda kontroller mot instabila banker

4 september, 2019 / Fredrik / Inga kommentarer

Precis vid månadsskiftet kom det ut att SBV, Vietnams centralbank, inför särskilda kontroller mot banker som faller in under något av sju exempel. Extrakontrollerna kommer att införas 1 oktober i år. Jag ser nyheten som ett bra exempel på att centralbanken mognar som institution och visar omvärlden att de tar skuldproblematiken på allvar.

Om vi ska ta och titta på dessa sju exempel

Kreditinstitut med upprepade brister på likvida tillgångar kring 20 procent eller mer vid månatlig beräkning av verksamhetens solvensgrad. Under tre månader i följd.
Kreditinstitut som inte kan betala sina skulder inom en månad efter förfallodagen och har osäkra fordringar motsvarande 10 procent eller mer av de totala utestående lånen.
Om kreditinstitutets kapitaltäckningsgrad tier 1 är lägre än 4 procent under sex månader i följd medan förhållandet mellan osäkra fordringar och de totala utestående lånen är 10 procent eller mer efter sex månader i följd.
Den särskilda kontrollen kommer att gälla för institutioner som inte kan återbetala sin skuld inom tre månader från det datum då skulden förfaller.
Om de ackumulerade förlusterna för ett kreditinstitut är större än 50 procent av deras charterkapital och reservfonder som redovisas i de senaste granskade finansiella rapporterna.
Om kapitaltäckningsgraden inte bibehålls under 12 månader i följd eller om kapitaltäckningsgraden är lägre än 4 procent under sex månader i följd.
Slutligen kommer kreditinstitut att bli föremål för kontrollen om de får ett svagt kreditbetyg två år i rad.

Att centralbanken introducerar specialkontroller mot landets banker just nu är inte speciellt förvånande. Jag har skrivit många inlägg här på bloggen om just skuldsättningsproblematiken och hur synen på krediter ses på ett annat sätt i Vietnam.

Dåliga lån ökade i Vietnam under H1

17 augusti, 2019 / Fredrik / Inga kommentarer

Ett återkommande ämne i den här bloggen är den privata skuldsättningen i Vietnam och dess konsekvenser för landet i stort. Bankernas rapporterna för första halvåret i år visar att andelen dåliga lån, NPLs, ökar. Efter att 21 av landets banker redovisat sina halvårsrapporter så visade det sig att volymen NPLs steg med VND 7 biljoner, $300 miljoner dollar mellan årsskiftet till och med juni i år. Den totala volymen NPLs uppgår nu till hela VND 85,75 biljoner, $3,69 miljarder dollar. För att sätta den siffran i perspektiv så motsvarar hela den volymen börsvärdet till en av landets största noterade företag, Masan Group Corps, på VND 89,57 biljoner dvs. $3,86 miljarder dollar.

Ett av skälen till att volymen ökar har delvis att göra med återtagandet av NPLs som VAMC inte kunnat göra sig av med. En annan orsak ska ha att göra med att bankerna är väldigt beroende av lånetillväxten för att fortsätta växa. För inte alltför länge sedan satte regeringen upp ett lånetak för bankerna som begränsade utlåningen till maximalt 15 procent per år. Det hindrar däremot inte bankerna att trots stigande andel NPLs att fortsätta låna ut mer pengar till sina kunder.

En sak jag inte visste tidigare som jag fick lära mig om i veckan var att lånen i Vietnam klassificeras i fem olika kategorier beroende på risk. Standard Debt, Debt Needing Special Attention, Subprime Debt, Doubtful Debt, and Potentially Irrecoverable Debt. Vad jag förstår så är det de tre sista som NPLs avser.

Under årets första halvår var BIDV, Bank for Investment and Development, den bank som ökade sin volym av NPLs mest. Av dessa VND 7 biljoner som nämndes ovan stod BIDV själv för VND 2,3 biljoner. Den bank som ökade sin andel NPLs av den totala lånestocken var, NCB, National Citizen Bank som gick från 1,67 i januari till 2,75 procent i slutet av juni.

Regeringen gör allt för att förbättra skuldsättningen i landet – Så här ser läget ut

19 april, 2019 / Fredrik / 3 kommentarer

Att det enskilt största problemet i Vietnam är skuldsättningen bland landets befolkning och dess stat är inget nytt. Landets State Audit Office of Vietnam, även kallad SAV. har som uppgift i år att gå igenom landets statligt ägda banker och dess samlade lånestock av dåliga lån (Non-performing loans). Till detta ska brister och problem kring kreditgivningen granskas och lösas för att på sikt skapa rekommendationer till landets banker.

Mellan juni 2016 till augusti 2017 uppgick den totala lånestocken av dåliga lån till $45 miljarder dollar, enligt centralbanken SBV. För att ge denna siffra en viss betydelse bör man sätta det i kontrast till landets BNP för 2017 som landade på $220,37 miljarder dollar, alltså drygt 20 procent av BNP. Granskningen gjordes i ett led av en ny resolution som skapades med syfte av att fram till 2022 minska och förbättra kontrollen av dåliga lån och kreditgivningen i stort. Storbankerna Agribank, BIDV, Vietinbank, ACB, Techcombank och Sacombank hade, under perioden nämnd ovan, tillsammans 52,78 procent av den totala lånestocken av dåliga lån. Detta motsvarar motsvarande $24,17 miljarder.

En sätt att bekämpa osund kredittillväxt som regeringen nyligen satte igång var att införa ett tak på hur mycket varje enskild banks lånestock får växa. Fördelningen av lånevolymen fördelas mellan bankerna, ju bättre kreditbetyg en bank har och hälsosammare lånestock, desto större andel av årets lånevolym får banken låna ut till sina kunder. I år får banker som har uppnått kriterierna för Basel-II får låna ut upp till 15 procent i kredittillväxt, medan banker utan får låna upp till 12 procent. Förra året var fördelningen 16 respektive 14 procent.

På senare tid har kredittillväxten sjunkit och mycket tyder på att det väntas fortsätta i samma trend framöver. Skälet är inte bara hårdare regleringar utan även en del av ett skifte där relationen mellan samhälle och bank skiftar. När landets aktiemarknad var alldeles för underutvecklad för att kunna fungera som ett verktyg för staten att konvertera tillgångar till kapital, fungerade bankerna som en mellanhand för staten att kunna låna pengar på längre sikt för landets ekonomi. Idag är den tiden av utlåning i stort sett borta och kortsiktiga konsumtionslån och mellanlånga bostadslån majoriteten.

I takt med att regleringarna stramar åt kredittillväxten så måste kostnadskostymen hos bankerna slimmas. Tack vare att 60 procent av landets 97 miljoner invånare är under 35 så har digitaliseringen av landets banker kunnat implementeras snabbare än i de flesta länder. Detta har medfört att personalkostnader har kunnat sparas in och allt fler vietnameser öppnar sparkonton vid digitala sparplattformar som bankerna har rullat ut. Digitala sparkonton med låga sparräntor växte med 28 procent i fjol och har kunna hjälpa bankerna att minska driftkostnaderna samtidigt som de har kunnat öka sina räntenetton.

I fjol växte bostadslånen i Vietnam med 8,56 procent, en betydligt lägre siffra än 2016 när lånen växte med 12,86 procent. Samtidigt har landets centralbank, SBV, uppmanat bankerna att förbättra kontrollen på bostadslånen för att säkerställa att det inte uppstår kraftiga prisuppgångar i vissa regioner av Vietnam såsom Da Nang, vilket kan orsaka fastighetsbubblor. Dessutom bör kontrollen över om lånen används till vad de är avsedda för förbättras tillägger SBV. Landets centralbank understryker att bankerna bör fokusera på krediter till SMEs före andra kategorier då landets småföretag behöver växa i storlek.

Antalet P2P-låneföretag i Vietnam ökar – “Låneföretagen kan utan problem generera 2000 nya kunder om dagen”.

17 oktober, 2018 / Fredrik / 2 kommentarer

P2P-låneföretagen blomstrar i Vietnam som aldrig förr. En marknad som inte fanns för bara några år sedan och än idag saknas ett tydligt ramverk när det kommer till dess regleringar. Detta har emellertid lett till att privata långivare driver in sina skulder med hjälp av kriminella gäng och kan på så vis höja låneräntorna till ockerräntor trots State Bank of Vietnams, SBV, har satt upp ett officiellt räntetak för utlåning.

P2P-lånen väntas växa i Vietnam med en CAGR på 24% mellan 2016-2024. Nya företag inom segmentet P2P växer så det knakar likt andra bolag inom fintech. Jag har tänkt att göra en serie inlägg med lite mer fördjupning om de största aktörerna inom vardera fintech nisch lite längre fram.

“Nya låneföretag kan starta sin verksamhet och koppla låntagare, vare sig individer eller företag, med långivare, och generera 2 000 nya kunder om dagen”, säger Can Van Luc, ekonomichef för statligt ägda BIDV i en intervju med Vnexpress.

Kort om de två största P2P-låneföretagen

HuyDong, dotterbolag till Finsom JSC, grundat 2015 med fokus på privatlån. HuyDong har som affärsmodell att minska klyftan mellan den del av befolkningen som saknar ID-kort och därmed tillgång till bankkonto och privata investerare som står som långivare. Lösningen ger individer möjlighet till lån från investerare genom en säker, riskkontrollerad process medan investerarna får en fastställd räntebärande avkastning.

Tima, en avknoppning från MeCash, grundat 2016 med fokus privatlån och bolån genom olika lånepaket och finansiell rådgivning. Lånepaketen kan vara allt ifrån lån på bostaden, lån baserat på lönenivå, studielån med mera.

I början av oktober reste Tima in $3 miljoner av Belt Road Capital Management (BRCM), en private equity-fond. I och med den senaste investeringsrundan värderas Tima nu till $20 miljoner dollar. Pengarna kommer att öronmärkas till expansion mot 63 städer i Vietnam samt rekrytering och tekniska förbättringar.

Tima ingick nyligen ett samarbetade med VietinBank Insurance Corporation, Vietinbanks försäkringsbolag. Samarbetet går ut på att VietinBank kommer att kunna erbjuda låneskydd för låntagare. För närvarande har Tima mer än 23 000 långivare och över 2 miljoner låntagare på sin plattform

Båda plattformarna hävdar att just de var de första P2P-lånplattformarna i Vietnam.

Som i en nisch i en nisch avslutar jag det här inlägget med en nykomling, Megalend Viet Nam Investment and Trading Corp. Verksamheten startades med $214000 dollar och plattformen fokuserar på SMEs och start-ups i Vietnam. Bolaget har för avsikt att bli störst inom P2P-lån inom tre år enligt Lulu Tuong Bach ledamot i Megalend Viet Nam.

Ny rapport från Fitch ser tre stora risker med landets finans- och penningpolitik – Landet är fortfarande för beroende av kredittillväxten

16 oktober, 2018 / Fredrik / 2 kommentarer

En färsk rapport från research- och kreditvärderingsinstitutet Fitch prognostiserar att State Bank of Vietnam (SBV) kommer att behålla styrräntan på 6,25% året ut. Utöver det målar kreditvärderingsinstitutet upp en oroväckande bild av landets ekonomi med allt för lös penningpolitik och ett alltför ensidigt sätt att mäta tillväxten i landet, men även några ljusglimtar.

Fitch räknar med att SBV inte kommer att röra styrräntan på 6,25 under innevarande år, senast det skedde var för 15 månader sedan. Detta är i ett led av att stabilisera inflationen och tillväxten. Många experter menar att det är inte värt risken att öka tillväxten från nuvarande nivåer med risk för kraftig överhettning. Kommande år ses utmanande för Vietnam då valutarörelserna vid ett utdraget handelskrig kan sänka den inhemska marknaden på sikt. Om inte kreditmarknaden kyls av kan nästa kris bli värre och mer utdragen än fastighetskrisen i landet 2010-2012. Samtidigt förväntas centralbanken i samråd med regeringen att införa mer åtstramningar i ekonomin inom just främst kreditmarknaden.

De främsta hoten och åtgärderna rapporten nämner är följande:

Hot

Användandet av kredittillväxt som primär måttstock och verktyg för att kontrollera landets ekonomi

Interbankräntan dvs. over-night räntan ligger på 3,14 procent det vill säga långt under styrräntan på 6,25 procent. Skälet bakom detta ska vara att centralbanken vill öka valutareserven vilket kan på sikt påverka inflationen och därmed landets NPLs.

Senaste två åren har regeringen velat påskynda bankerna att uppfylla kraven för att nå Basel II som jag skrev om förra veckan, i takt med att landets banker har vuxit långsammare än kredittillväxten, 8-9 procent mot 15 procent, minskar chanserna för bankerna att uppfylla kraven då de inte håller jämn takt med utlåningen.

Åtgärder

SBV har visat att de ser problemen med en växande kredittillväxt och har gradvis infört åtstramande åtgärder för att kyla av ekonomin. Delvis genom att tillåta en allt flexiblare valutamarknad, se inlägget om valutapeggen och därmed minskar risken för okontrollerad tillväxt i inflationen.

SBV har dessutom inför krav mot bankerna om stramare kreditgivning mot vissa branscher och sk dollarlån som har skrivits i den här bloggen. Det har medfört en avtagande kredittillväxt från 10,2 procent YoY till 8,2 procent. SBV har dessutom sänkt sitt kredittillväxtmål från 18 till 17 procent för året.

State Bank of Vietnam förespråkar strängare kontroll av dollarlån

22 augusti, 2018 / Fredrik / Inga kommentarer

Guvernör för State Bank of Vietnam (SBV) Le Minh Hung har nyligen riktat ett strängt budskap till hela banksektorn om att införa sträng kontroll av utlåning i utländsk valuta för att bättre minimera dollarkspekulation och bekämpa dollarisering av den vietnamesiska ekonomin.

Enligt SBVs nuvarande regler kan kommersiella banker fortfarande ge kortfristiga lån i utländsk valuta till exportföretag som behöver medel för produktion och har omsättning i utländsk valuta fram till slutet av året. Efter att ha mottagit sådana lån måste exportföretagen omedelbart sälja överbliven utländsk valuta som lånas till långivarna för att få vietnamesiska đồng, med hjälp av valutakursmetoden, utom i fall där den utländska valutan kommer att användas för att göra ytterligare betalningar.

Det uppskattades att utestående lån i utländsk valuta, främst i amerikanska dollar, särskilt statligt ägda banker, var uppåt VND 300 biljoner ($12,76 miljarder dollar).

VietinBank toppade listan med utestående lån i utländsk valuta på VND 109.978 biljoner i slutet av juni, följt av Vietcombank med VND 99.254 biljoner och BIDV med VND 86.254 biljoner.

Några privata banker rapporterade också höga lån i utländsk valuta, till exempel Sacombank med VND 12,73 biljoner, Eximbank med VND 1010,5 miljarder och Techcombank med VND 1010 miljarder.

Exportföretag föredrar lån i dollar eftersom räntesatsen för dollarlån är lägre än i đồng. För närvarande noterar bankerna räntesatser på 2,8-4,7 procent per år för kortfristiga dollarlån och 4,5-6,0 procent för medel- och långfristiga dollarlån. Under tiden är räntorna i donglån 6-9 procent per år för kortfristiga lån och 9-11 per år för medel- och långfristiga lån.

Enligt SBVs föreskrifter är räntesatsen för dollarinlåning i banker noll procent, men bankerna säger att de måste spendera 0,7 procent för avsättningsmedel i dollarlån och cirka 1,5 procent för driftskostnader.

Experter rekommenderar också SBV att strama utlåning i utländsk valuta, särskilt när trycket på landets dollar / dong kurs beräknas stiga.

Om SBV förbjöd utlåning i utländsk valuta skulle bankerna behöva sälja dollar till SBV och få lån för utlåning. Samtidigt skulle det hjälpa SBV att öka landets valutareserver, bättre kontrollera utländsk valuta och växelkurs, samt bekämpa dollariseringen av ekonomin, sa experterna.

Bankexperten Phan Minh Ngọc sa att dollarutlåning gör dollariseringen av ekonomin mer allvarlig eftersom större andel av lokalbefolkningen skulle börja använda dollarn i sina dagliga transaktioner. Effekten skulle bli att centralbankens åtgärder skulle förlora styrka på den lokala marknaden.

Ngọc tog inflationen som ett exempel. När inflationen är hög vill centralbanken öka räntorna för att kontrollera den. På grund av dollariseringen i ekonomin föredrar lokalbefolkningen att låna i dollar snarare än i dong, vilket innebär att centralbankens räntehöjningspolitik för att bekämpa inflationen kommer att få liten effekt. Detta har setts i vissa länder med hyperinflation där dollarn ersätter den lokala valutan medan ländernas centralbanker inte kan göra någonting.

Fastän SBV hade planerat att stoppa utlåning i utländsk valuta flera gånger beslutade den att förlänga dessa lån för att hjälpa lokala exportföretag att öka sin konkurrenskraft och öka exporten, eftersom företagen och produktionen i landet möter svårigheter enligt regeringens incitamentspolitik.

SBV bekräftade dock att det bara var en kortsiktig lösning. I det långa loppet kommer centralbanken att behöva avbryta policyn och företagen måste gradvis byta från upplåning till försäljning av utländska valutor.

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/463673/sbv-requests-control-on-foreign-currency-loans.html#5sdAryeg0QHVuOtb.99

Vietnams utländska låneskuld växer snabbt

16 augusti, 2018 / Fredrik / Inga kommentarer

Med den officiella växelkursen på VND22.425 per dollar som meddelades av State Bank of Vietnam (SBV) på sista handelsdagen förra året hade Vietnams totala utlandsskuld uppgått till $109,34 miljarder dollar.

Den så kallade offentliga skuldbulletinen nr 5släpptes den 23 augusti 2017 visade att Vietnams utländska skulder under slutet av 2015 var $80,84 miljarder dollar medan den uppgick till $71 miljarder dollar 2014. Det innebär att utlandsskulden ökade med 10 miljarder dollar från år till år. Under tiden 2016-2017 var den genomsnittliga ökningen 15 miljarder dollar per år.

Under tidigare år existerade inte oron om växelkursfluktuationer eftersom dong / dollarkursen var stabil.

Eftersom dongen förlorar värdet mot amerikanska dollar blir Vietnams utländska skulder större. Enligt Thoi Bao Kinh Te Saigon så kommer staten behöva biljoner dong extra på grund av valutakursförändringar på sina befintliga utlandslån.

Mer än hälften av landets skulder är i dollar och importen kommer också att skadas. Självklart ger justeringar i valutakurserna även en exportbonus men landet förlorar samtidigt på importen och ökad inflation.

De utländska skulderna för företag är en viktig del av landets utlandsskulder. Finansdepartementet (MOF) visar emellertid inte siffror på utländska lån till Vietnams företag.

Enligt planen 2018 är maxtaket för utlandslån till företag och organisationer $5 miljarder dollar och företagens kortfristiga utestående lån får inte överstiga utestående lån senast den 31 december 2017

En SBV-tjänsteman svarade att FIEs (Foreign Invested Enterprise) har den högsta efterfrågan på utländska lån. De lånar pengar antingen från holdingbolag eller utländska banker.

I princip måste företagen registrera upplåning hos Forex Management Department. Om de totala lån som registrerats av företag är högre än gränsvärdet, kommer SBV att diskutera med MOF att justera gränsen baserat på efterfrågan och skuldbetalningskapacitet.

2017 lånade Vietnam Beverage 5 miljarder dollar för att köpa Sabeco-aktier, vilket ledde till att landets totala utlandsskuld ökade. Om företaget inte hade fått lånet skulle Vietnams totala utlandsskuld ha varit 104,34 miljarder dollar i slutet av 2017.

Enligt lagen om offentlig skuldhantering innefattar statens utlandsskulder utländska skulder som regeringen ådragit sig, utländska lån garanterade av staten och utländska lån till företag.

Halvårssummering – Semesteruppehåll, kreditoro och fortsatt stark tillväxt i ekonomin

9 juli, 2018 / Fredrik / Inga kommentarer

Nu när allt fler går på semester så har jag tänkt att göra detsamma. Under fyra veckors tid uteblir nya inlägg på bloggen med start från och med 11e juli till och med 7e augusti. Första nyhetsbrevet kommer alltså den 12e augusti vecka 32. Innan jag signar ut så tänkte jag lägga upp en kort summering av halvårets viktigaste händelser i Vietnam samt pros and cons inför nästa halvår.

Start 4 stora händelser i Vietnam under första halvåret

Cons – Kreditoron

I huvudsak rör sig Vietnam tillväxtmässigt åt rätt håll med tvåsiffrig tillväxt inom många områden och en BNP-tillväxt på 7.1%. I och med detta skapas även en viss överhettning. Många företag står inför valet när dom ska expandera mellan att ta ett företagslån/rörelsekredit i dollar till en ränta på 2-4% eller motsvarande lån i Dong på 5-7%. Problemet uppstår när landets valuta försvagas mot dollarn och räntekostnaden följer efter. Detta har bidragit till att regeringen ser över eventuella restriktioner på lån i dollar, hittills är det bara en uppmaning till försiktighet. För närvarande uppgår lånen i dollar till 8,1% av landets totala utlåning. 2015 genomled många vietnamesiska låntagare en ekonomisk kris pga dollarförstärkningen, likt den polska bolånekrisen där bolånetagare erbjöds lån i schweizer franc.

Utöver dollarstyrkan så finns det ytterligare riskmoment och det är om Vietnam kan stå på egna ben med en fortsatt tillströmning av utländska direktinvesteringar (FDI). Faktum är att sedan 2011 så har lånekostnaderna från IMF ökat i och med att räntan på dessa lån ökade från 0,7% på 30 års avbetalning till 2% upp till 20 år. Detta har medfört att Vietnam nu tvingas till att erbjuda mer statliga G-bonds för att fylla ut tappet i statens likviditetsbalans när aktiemarknaden upplever ett utländskt utflöde från den inhemska börsen. I takt med att kreditvärdigheten förbättras på grund av de statliga utförsäljningarna så kan Vietnams regering lyckas få på sikt en ränta på sina G-Bonds som matchar eller blir till och med lägre än 2-3,5%. Detta tar givetvis lång tid, men det kan vara en långsiktig räddning

Pros – Tillväxten taktar på

Trots att Vietnam inte kom med i MSCI Emerging markets index så ökar chansen att de kommer med redan nästa år. Regeringen har tillsatt en grupp som ska se till att samtliga börsbolag följer IFRS regelverk när det kommer till redovisning och dessutom ska det finnas årsredovisningar från samtliga börsbolag tillgängligt senast 2020. En handfull företag lades till i MSCI Frontier market där Vietnam redan har några bolag och därmed ökat indexvikten i frontierindexet avsevärt.

Vietnam har anpassat sig väldigt väl när det kommer till digitaliseringen och många liknar Vietnam nu med Sydkorean än Kina då många experter som närvarar i Vietnam inom IT, skriver dagligen om nya startups, hubbar och innovation som kopplas till smartphones. Många var oroliga för Vietnams konkurrenskraft när CPTPP-avtalet skrevs då man oroades över landets produktivitet som har minskat i takt med att landet har vuxit allt snabbare senaste åren. Fortsätter landet med sina IT-investeringar så skulle jag personligen våga mig på en gissning att Vietnam blir ledande i Sydostasien inom IT/tech inom 10 år.

Vietnam bibehåller sitt mål tillväxtmål för 2018 på 6,7% och senaste tillväxtsiffran för juni indikerade på 7,1%. Att detta skulle ligga stabilt över samtliga säsonger tordes vara i princip omöjligt, men ett snitt på 6,7% menar många att det är fullt möjligt över året. ”Risker för den suveräna kreditprofilen kommer sannolikt att förbli begränsad om inte det finns en eskalering som undergräver investerarnas förtroende för Vietnam eller stör ekonomin avsevärt”, skriver Fitch med hänvisning till de senaste demonstrationerna i kommunistlandet mot föreslagna särskilda ekonomiska zoner och en kontroversiell cybersäkerhetslag.

Arbetslösheten har legat kring 2,2% under året och väntas ligga kvar kring dessa nivåer även säsongsjusterat. Ett annat orosmoment som det inte skrivs särskilt mycket om i internationell media är inflationen som har stigit snabbt i takt med devalveringarna och löneutvecklingen i landet. Historiskt sett är det fortfarande lågt, men en sinande likviditet på obligationsmarknaden där landets egna obligationer har skräpstatus säger historien att det kan bli dyrt när det väl beger sig.

Trevlig sommar!

Fredrik Karlsson Hedin

VTV4 Bizline 18/6 – CrossTalk – Möjligheterna med blockchain i Vietnam

29 juni, 2018 / Fredrik / Inga kommentarer

Agenda

Nyheter från veckan som gått

Vietnam och Kanada överens om att öka samarbetet mellan länderna
Experter varnar för lån i amerikanska dollar
Kommersiella banker i Vietnam avser att stödja nationella projekt från Världsbanken
Inaktiva bankkort skapar stora förluster för Vietnam
Vietnam är den största exportören av kaffe till Ryssland

CrossTalk – Möjligheterna med blockchain i Vietnam

Fastighetslånen är fortsatt höga hos en del banker i Vietnam

18 april, 2018 / Fredrik / Inga kommentarer

Fastighetsutlåningen är fortsatt hög och uppgår till mer än 10 procent av de totala utestående lånen hos flera banker.

Online news portal Bizlive.vn rapporterade att de fem största bankerna registrerade en stor andel av fastighetsutlåningen i slutet av förra året där Sacombank stod för 17,6 procent, Techcombank stod för 12,6 procent, LienVietPostBank 11,6 procent, Kienlongbank 10,1 procent och VPBank stod för 8,5 procent.

Förutom LienVietPostBank, som såg en viss ökning av fastighetsutlåningen, uppvisade de övriga fyra en stark nedgång i andelen utlåning till fastighetsaffärer. VPBank lyckades dra denna kvot till under 10 procent istället för 11,7 procent som de hade år 2016.

Tre andra bankerna som hade också registrerat en ökning av andelen utlåning till fastighetsaffärer, men behöll kvoten under 10 procent var ABBank, HDBank och SHB.

Enligt statsbanken i Việt Nam (SBV) översteg de totala utestående lånen i fastigheter till kreditinstitut vid slutet av förra året VND 471 biljoner (20,72 miljarder US-dollar). Lånen riktades främst för projekt inom stadsbyggnation och bostadsutveckling såväl som husreparationer och affärsverksamhet.

Tidigare i år hade SBV uppmanat långivare att strama åt och ökat kontrollen över investeringslån avsedda för fastighets- och värdepappersmarknaderna. SBV varnande om riskerna med osäkra fordringar.

”Långivare bör undvika att fokusera på aktie- och fastighetskunder och upprätthålla kredittillväxt inom dessa sektorer inom säkra gränser, säger SBV i ett uttalande.

De borde hålla reda på sina gäldenärers ekonomi och framsteg i deras projekt, sa banken.

”Kreditutvidgningen ska gå hand i hand med strikt övervakning för att säkerställa att lån används för de ändamål de är avsedda för och inte lägger till osäkra fordringar,” tillade statsbanken.

Källa: http://vietnamnews.vn/economy/426445/real-estate-loans-remain-high-in-some-banks.html#gvO7umEB4MKrvJzV.97